Jag har byggt antenner professionellt i 30 år, byggde anti-antenner innan dess, har tillgång till allt vad som krävs i instrumentväg, R&S, HP, Keysight och Anritsu. Kan mäta efter de senaste LTE protokollen med upp till 12 samtidiga antenner i nuvarande system, började mäta olika antenn-diversitets egenskaper för 15 år sedan. Antenn-diversitet är det som ligger i botten till de olika radio-system som bl.a. brukar samlas under uttryck som MIMO, SIMO, MISO och för 5G med tillägget "massiv".
Tekniken utgör en del av LTE och WiFi-protokollen.
Rent formellt är antenn-isolation viktigaste egenskapen för att medge diversitet.
Dålig isolation och polarisations eller tids-diversitet uteblir.
Jag beräknar alla designers, simulerar bygger och verifierar data i den ordningen. Beräkningar baseras mycket på egen-utvecklade EM-teorier då det mest rör inbyggda antenner för mobiler och liknande.
Diversitet är tekniskt något som står rätt långt ner på listan när man designar inbyggda antenner då det finns långt mer komplicerade mål som också måste uppfyllas.
Några av de viktigaste SAR/TIS och TRP finns beskrivna här: https://www.antenna-theory.com/design/cellantenna.php
Överhuvudtaget är ovan länk en bra sait för den som vill lära lite om antenner på korrekt sätt och ändå relativt lättsmält.
Med amatör i dessa sammanhang är någon som glatt hugger varje trådböjare-tips för att göra den egna super-antennen utan behov av lämpliga verktyg eller kunskap och som inte heller inser vikten av dessa.
Dom står ofta ivägen för saklig antenn-upplysning vad den mer otekniska konsumenten ska värdera vid antenn-köp. Det är ju enligt amatören lätt att hitta lätta genvägar.
Kalkylatorsidan för logperiodiska antenner är den sida som man direkt ser uppenbara bristerna med och som jag länkade till som varning i inlägg #9 ovan. Lita inte på något alls på denna sida. Det är välmenade men allt för bristfälligt och felaktigt.
Det är vilsna begrepp om vad en logperiodisk antenn alls handlar om, nämner att impedans nog ska beräknas men suddigt hur.
Glöm den sidan.
Det är mycket därför jag skriver långt och utförligt, för att folk i allmänhet ska ska kunna lätta lite på slöjan hur man hittar korrekt information utan att vara bevandrad i teorin bakom alla termer och slutar göda gycklar-företag.
Tyvärr är många saiter allt som oftast gjorda av olika välmenade amatörer försöker ge varandra förkalkylerade genvägar utan att ens själva ha kunskapen. En blind leder en annan och det blir tokigare för varje led som informationen omformas lite man kunde se med den ovan som printade en logperiodisk antenn.
Detta gäller givetvis inte alla amatörer, och jag länkade därför till en mer kunnig amatör vad gäller logperiodiska antenner i samma inlägg ovan.
Som exempel på hur tokigt det kan vara, den kanske vanligaste amatör-byggda antennen är den så kallade pringles eller tincan-antennen. Det är en antenn-design vars tanke är att det ska bli en extrem riktantenn för 2.4GHz, byggd på ett rör som det varit Pringles potatis-chips i tidigare eller annan konservburk.
Det finns en stor mängd amatörer som delar med sej av måtten och tusentals som vittnar om att det blev en riktig super-antenn.
Tyvärr är en Pringles-förpackning inget annat än en dålig vågledare och det gäller alla andra konservburkar också.
Märkligt nog, när man testar sitt nybyggda verk, är omdömmet alltid att det blev en super-antenn då ingen amatör med självstolthet över sina antenn-byggen medger att just de inte får bra resultat när alla andra får det, så pringles-antennen lär leva länge än och ingen kommer någonsin redovisa konkreta mätdata.
Dokumenterad mätdata är det som är enklast att ställa krav på för att öka chansen att få valuta för pengarna när vanliga konsumenten ska köpa antenn för sitt trådlösa bredband.
Även självbyggaren kan med enkla medel lycka bättre att verifiera sina byggen på dokumenterat sätt.
Med dokumenterat avses att mätning och mätuppställning möjliggör att mäta en viss parameter, t.ex. att man mäter "free space" gain samt övriga parametrar är utförda och beskrivna så att någon annan kan upprepa samma mätningar på annan plats och få samma resultat.
Det är en viktig inställning för många teknik-grenar.
En amatör kan själv sätta samman ett antal viktiga mät-verktyg för ett par hundralappar.
Hembyggd diod-detektor är något som jag fortfarande använder som väsentligt verktyg och den kostar under 10 kr i material.
Kanske inte dugligt för antenn-design men för elementär uppmätning kan man köpa VNA för 500kr.
VNA är traditionellt ett mycket dyrt instrument med både 5 och 6 nollor i prislappen men med måttligt reducerad funktionalitet kan man sedan något år för billig peng mäta mäta komplexa impedanser och transmissions-förluster.Billighetsversionen saknar en hel del funktioner relativt en vanlig VNA men den är också åtminstone 2-3 nollor billigare och det går göra hyggliga mätningar med den.
Om man vill mäta hur bra antenn man designat på något mer seriöst sätt behöver man utöver instrument en referens-antenn som på samma sätt som man måste ha noggranna motvikter för att utläsa bra resultat när man väger med en balansvåg.
Dessa referens-antenner utmärks av att det medföljer mycket detaljerat datablad med hög noggrannhet. Numera oftast som en samling med Excel-filer.
En enkel dipol men som är så väl uppmätt att den duger som referensverktyg vid antenn-utveckling kostar här t.ex. över 10.000kr som begagnad: https://www.ebay.com/itm/Schwarzbeck-UH … 3798626996
Det är inte värdet på antennen, utan med antennen följer individuellt uppmätta data som motiverar priset, precis som för konsument-antenner.
Dessa relativt dyra redskap är när något som man inte alls behöver om man kan hitta en snabb-kalkylator...
Det upprepas gång efter annan att amatörbyggaren av antenner ofta lurar sej själv rätt ordentligt om inte denne kan eller begriper hur man mäter resultatet.
Enklast, fritt utrymma utomhus, fri sikt, och mät RSSSI för olika antenner så får man en relativ rangordning.
Vid ej fri sikt är det genast mycket svårare då antenn som vid fri sikt i jämförelse med andra antenner kan ge bäst resultat plötsligt kommer sist i en sk. mulitpath-miljö.
Det är normalkonsumentens tvekan på egen förmåga att förstå antenn-begrepp som gör att man alls kan tänka sej köpa något utan att det finns en utförlig mätning som intygar något. Det är som TV-reklamen för diverse piller, trots att det inte finns någon dokumenterat nytta, så intygar något fötroendefullt att "det är bra för mej" som i Vitapro-reklamen, och de argumenten betalar många piller på månads-abbonemang för.
Antennen du nu köpt är samma som den antennen jag omnände ovan och som jag har mätt lite.
Det är den kinesiska tillverkaren Ystoom som tillverkat antennen. De visar här detaljer inifrån antennen: http://www.ystoom.com/index.php/shops/p … d/319.html
Vill man köpa antennen i något 100-tal sjunker priset till en 50-lapp. vilket ger en hint om vinstmarginaler för den som importerar sådana antenner i mängd.
Det är enligt mitt tidiga omdöme en helt ok antenn trots att jag ännu så länge enbart mätt VSWR.
Den bör kuna passa bra på många ställen som har någon konkret riktning att peka antennen mot om gainet räcker för platsen.
Jag försöker avdramatisera antenn-parametrar så att vanliga antenn-konsumenter ska kunna lättare förstå vad de ska titta efter vad gäller antenn-prestanda och VSWR är en sådan grund-parameter som är bra att lära sej vad som är acceptabla värden. VSWR beskriver något relativt komplicerat och dåligt VSWR kan ha många olika orsaker som i sin tur negativt påverkar t.ex. strålningsdiagram och verkningsgrad.
Dessbättre så behöver konsumenten inte känna till detaljerna.
VSWR är en enhetslös kvot och det räcker om konsumenten vet att lågt VSWR är bättre än högt VSWR och en generellt tumregel är att VSWR 3:1 ned till 1:1 är acceptabla värden. Högre värden ska man inte acceptera på en yttre antenn. För inbyggda antenner i routrar kan man av olika skäl ha andra kravgränser ur design-synpunkt men de antennerna är vad de är och inget man normalt ersätter mot annat än externa antenner..
VSWR är alltid en frekvensberoende parameter så det är alltid VSWR plottat på frekvenskurva som är av intresse. VSWR utan frekvenskurva kan i vissa fall vara ok, om det t.ex. står att VSWR är lägre än xxx. för hela frekvensområdet men kurvan ger alltifd mer information och kurvan genomskådas lättare om den är påhittad och ej signerad..
För att konsumenten ska titta på rätt frekvens infinner sej ett större problem, operatörerna är inte frikostiga med data vilka frekvenser som gäller för deras olika tjänster och platser, och det gör att många konsumenter inte ens vet för vilken frekvens de behöver en antenn.
Ett alternativ för rådvilla konsumenten är att välja en bredbandantenn som på bekostnad av sämre gain är någorlunda effektiv på "alla" normalt förekommande LTE-frekvenser. Det är dessvärre bland dessa antenner mesta skojet förekommer.
Jag ska återkomma med mer mätdata om någon är intresserad för de bägge bredbandsantenner som jag nämnt ovan men då VSWR är en bra första kriterie på att välja antenn och då jag mätt det för dessa antenner kan jag åtminstone visa resultatet.
Först ut är panel-antennen, tillverkad av en firma som heter ETOH.
Som synes, om vi ställer krav att VSWR ska vara under 3, vilket är under det röda strecket, så duger inte denna antennen till något alls inom något frekvensområde alls.
Med följer 2st 45 cm kablar. De var suspekta så mätte upp kabelförlusten för en kabel:
Som synes för högre LTE-band är förlusten 2-2.5 dB. Om man valt en sådan kabel, 10 meter, hade bara en 10.000-del av signalen återstått i andra änden (40 dB loss).
Ett normal-konsument har svårt att sortera sådant som att det är stora skillnader på olika kablar. Alla kablar är ungefär lika bra för att ge ström till en 240Volt lampa, så varför så stora skillnader på olika antennkablar och kabel-längder? Här är svårt att se till att folk inte blir lurade. Kabel säljs ofta ospecad, antennens gain specas utan kabel men trots att det kanske följer med 10 meter ospecad kabel.
VSWR för logperiodiska antennen från Ystoom:
Som synes ser det helt annorlunda ut än för panel-antennen. VSWR är tydligt under 3 inom hela intressanta frekvensområdet.
VSWR är bland de allra enklaste antenn-parametrarna att mäta med en VNA (Vektor Nätverks Analysator) och det skulle vara till antennens säljande fördel att visa sådan data.
Kjell nöjer sej med att ange "Frekvensomfång: 800- 960 MHz och 1710-2600 MHz." men anger inte vilka parametrar som avses inom de frekvensområdena. Det blir ett svart hål, vad man avser.
Kjell anger gain till 10 dBi och fabrikanten anger 9dBi. Ingen av dom anger vid vilken frekvens detta fenomen inträffar så det går inte verifiera.
Det är väl transporten som boostat antennen något som gör att denna ospecade siffra hoppat upp ett steg.
Det är naturligtvis bara skräpsiffror utan värde både hos tillverkaren och hos Kjell men jag gissar trots allt att sanningen vad gäller antenngain ligger rätt nära för bägge om man undantar kabeln.
Jag gissar att gainet är lite drygt 9dBi för 1-3 GHz och för lägre delen av bandet faller det av en del.
En hygglig gissning 6-7dBi vid 700 MHz med tanka på hur antennens element är designade.
----
Nu följer egen-reklam vilka verktyg jag använder vid antenn-utveckling och lite tips för den som vill lära sej mer för att inte lämna sidan med tokiga rekommendationer till felaktig information för evt. efterföljande.
Vad gäller rena antenn-mätningar använder jag gärna äldre HP-instrument. Har alldeles för många HP och där HP8753 är favorit. De är 20 år gamla eller äldre men har kvaliteter som knappt finns på dagens moderna alternativ. Kör med egenutvecklad mjukvara så gamlingarna är helt moderna ur mät-synpunkt.
Till dess nackdel är storlek strömförbrukning och fläktoväsendet. Priset är är lågt. Kostar ofta under 50.000kr i hyggligt gott skick och trasiga vrak kostar under 10.000kr på Ebay.
HP's rena motsats är förhållandevis små och tysta antenn-analysatorer (VNA) från Copper Mountain Technology. Det är kvalitets-instrument som ger R&S på tafsen främst vad gäller snabbhet och prismässigt. Man får en bra VNA för 250.000kr från CMT där motsvarande VNA kostar 4-5 ggr mer från R&S.
Jag har ett antal VNA från CMT på lån då jag utbyter lite jobb med dom, främst vad gäller beräkningsalgoritmer för bestämmande av antenn-effektivitet.
Antenneffektivitet är en likt VSWR kritisk grund-parameter och där gäller att 100% går ej uppnå, det finns alltid material-förluster. Merparten av antenner på marknaden som är designade med kunskap ligger på 30-80% effektivitet för bredbandiga antenner och för smalbandiga antenner för labbruk kan man nå ca 99%.
En nackdel med antenn-effektivitet är att det ofta kräver lång tid, och dyr mätkammare.
Total utvärderingstid kan vara uppemot en timme och man mäter då antenn-effektiviteten vid en enda frekvens. För att få en komplett bild måste man mäta vid alla aktuella ferkvensband så det kan bli ett par timmars laboratoie-tid för en komplett uppmätning.
En av de nya algoritmerna jag utvecklat är ett sätt att beräkna antenn-effektivitet på ett enklare sätt än tidigare känt.
Jag har utvecklat en teknik som medger att man mäter antenneffektivitet över ett helt frekvensband på en tiondels sekund och utan behov av kammare.
Matematiken bakom är min egen, det finns ingen globalt som ännu kan göra motsvarande mätningar men flera av VNA-tillverkarna såsom R&S försöker kopiera. R&S har tidigare kopierat av mina lösningar men det är så det är mycket i denna branschen.
För närvarande säljer jag mättekniken som en del i mitt egenutvecklade mätprogram som styr nätverksanalysatorn på önskat sätt.
På Copper Mountains begäran visar jag i en video hur man gör rent praktiskt för att mäta antenn-effektivitet.
Det är ett påhittat jobb där jag modifierar en antenn i ett headset från 868MHz till 2400MHz genom matchning med reaktiva komponenter(spolar/kondensatorer) och sedan mäter resulterande effektivitet.
Videon finns här: https://coppermountaintech.com/integrat … th-antune/
Vill man lära sej om teorin bakom den speciella mätmetoden av antenn-effektivitet har jag förklarat den här: https://www.antune.net/wheeler/index.html
Det är medvetet förklarat på sådant sätt att alla som kan lite komplex matte och vågrörelse-lära ska kunna få förståelse för teorin, som är en utveckling av en teori som utvecklades av Harold Wheeler på 60-talet men som man i princip aldrig kunde fås att fungera i praktiskt bruk.
I dag är sådant som var otänkbart på 60-talet så mycket enklare då man kan låta datorn göra allt det tunga jobbet.
Jag har ett antal olika patent för denna mät-teknik och har nyttjat tekniken för att framställa marknadens mest effektiva bredbandiga antenn inom 600-3000 MHz. Det är en antenn avsedd för inbyggnad och kunderna är de som vill ha extra bra antenn inbyggd i bilar eller apparater där förbindelse-förmågan är viktigare än fysiskt minsta möjliga storlek. Många kunder köper antennen specifikt för LTE nb-IoT.
Då sådana apparater sällan kan förutsägas vilken riktning de pekar åt är antennen helt rundstrålande.
Antennen är inte någon konsumentprodukt då den saknar hölje mm.
Är man ändå intresserad att se marknadens mest effektiva antenn så finns data och bild på antennen här: https://rangeant.com
Nu blev det lång text igen men ville ge lite mer insikt vad som krävs av en antenn för att prestera med hänvisning till att jag har viss kunskap av egna och andras antenner när jag betonar att man ska undvika betala tusen-lappar för slumpmässiga trådnystan som saknar datablad på vad de alls utför.
Då blir det som hos Kjell, det finns angivet att antennen antagligen gör något inom ett frekvensområde men jag kan trots all erfarenhet inte luska ut vad det är antennen gör eller hur bra den gör det då informationen inte finns på sidan eller länkat till något datablad.
Nu påverkas min inställning till gycklar-antenner kanske av att jag lätt ser vad som är skräp så förmodar att jag missar annat inom områden där jag vet mindre och går på olika säljknep.
Läste så sent som igår en som sålde bantningspulver. När man analyserade resultatet så var 3/4 vanlig sågspån. Kanske rent av var bra pulver för sitt ändamål.
I detta fallet så fick du förmodligen en hyggligt duglig antenn, men det är inget som Kjell eller dess leverantörer har en aning om.
Ett sista tips. Om du tänker byta kabel, är själva antennen av aluminium som är lite svårlött men det finns nitade järnstift som nuvarande antennkabel är lödd på. Det går bra att löda loss men kräver en hel del värme. Rekommenderar att rensa gamla lödtennet och använda blyat tenn om man inte har zink-tenn.
Det är en rätt vanlig brist att antenner som tillverkas för att vara så billiga som möjligt, ja då kan tillverkaren inte kosta på en kablestump som kostar mer än vad man får för hela antennen.
Då blir det kabelskärmar som knappt skärmar alls och aluminiumtråd med förångad kopparyta för att se bra ut.
Det händer att utomhus-antenner säljs med vit inomhus-koax som bryts ned av solens UV-strålning även till utomhus-antenner. När fukten kryper in i kabelns UV-sprickor efter några månader blir dämpningen om möjligt än högre.
Nu ska jag inte spamma din tråd mer men hoppas du uppskattade lite extra information kring antennen du köpte och lite info för hur man kan gallra och värdera olika produkter i antenn-träsket.
