Går det för föreningen att agera ISP?

Det går säkert men frågan om det är värt pengarna och besväret.

IP Only säger sig ha ett dumt öppet nät. Tjänsteleverantörerna får betala för att kunna leverera tjänster i nätet. Därmed betalar de även av den initiala investeringen att bygga nätet där kapitalisten förskotterat medel så att anslutningsavgiften kunnat hållas nere. Enligt IP Only utgör anslutnngsavgften på 19900 kr bara hälften av den genomsnittliga kostnaden att ansluta kund. I det nät som nu byggs i vår socken får ett ensligt beläget hushåll fiber 4 km bort från övriga, fortfarande till samma pris.

Problemet blir för mindre nätägare som föreningar att kunna förhandla med tjänsteverantörer om de avsevärt lägre abonnemangskostnader som borde vara möjliga när tjänsteleverantören inte behöver vara med och betala av på nätet. Det måste vara mycket lockande för leverantören att köra samma pris som mot kund i Telias eller IP onlys nät.

I mitt område på Öland är vi nu inne i projekteringsfasen inför att gräva för IP Onlys nät. Den stora fördelen med att en lokal förening fortsätter att äga det passiva nätet är att man slipper lura på lantbrukare de försåtliga markavtal som de stora operatörerna använder. Markägarna låses in genom att avtalen innebär medgivande till att ledningsrätt kan bildas utan ytterligare förhandling med markägaren trots att de släpper till marken gratis. Problemet är den ofta förekommande hänvisningen till 14 par. Ledningsrättslagen och att medgivandet möjliggör förenklad förrättning enligt 16 par. i lagen. Med en lokal förening som nätägare har man mer jämbördiga kontrahenter i ett avtalsförhållande. Den stora fiberoperatören kan verka medgörlig och skriva in klausuler om flytt av ledning vid "befogad" anledning. Om sedan nätägaren vägrar då en markägare behöver få fibern flyttad är markägaren chanslös i en process mot ett stort riskkapitalbolag där förloraren betalar processkostnaden också för motparten.