1

Tråd: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

Intressant för dem som kör 450 och t ex 800

http://conugis.com/de/produkte/lte-3g-u … pol-a0016/

Länken till den engelska versionen av produktöversikten är bruten men man finner de olika antennerna och deras produktdatablad på engelska via övriga länkar.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

2

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

jonasolof skrev:

Intressant för dem som kör 450 och t ex 800

http://conugis.com/de/produkte/lte-3g-u … pol-a0016/

Länken till den engelska versionen av produktöversikten är bruten men man finner de olika antennerna och deras produktdatablad på engelska via övriga länkar.

Den finns hos vissa svenska återförsäljare sedan i september. T.ex Loh Electronics och vissa Dialectare:

http://www.lohelectronics.se/kommunikat … 0-mhz.html

Av någon anledning så är Prisjakt lite dålig på att indexera upp webbshopparna när det gäller denna produkt.

Daniel
Communica

3

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

Antenndata finns i conugis-siten ovan. Lite knepigt att visa h-plan och e-plan pa en korspolariserad antenn.

Det vore trevligt om Communica intresserar sig fôr den nya AVM-routern AVM6820 som kommer mkt snart. Den har 3G och 4G.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

4 Senaste redigerad av E Kafeman (2015-12-17 04:51:55)

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

Databladets data verkar inte rimligt.
Som till exempel så tycks VSWR gå från 1:1,5 till 1:5 inom visade 450-bandet.. Det innebära att reflektionsförlusterna måste droppa mer än två dB inom det rätt smala bandet. Motsvarande gain-kurva (6-7 dBi) återspeglar inte detta.
Verkar inte normalt. Jämför hur det ser ut för 900/1800-banden där det finns viss överensstämmelse mellan VSWR och gain-variationer även om 900-MHz verkar fejkat.
För bandet 900 MHz, VSWR stiger kraftigt i övre delen av bandet medans gain sjunker först en bit utanför bandet.
Ser lite osynkat ut i sidled.
Tror inte mätinstrumenten ger så stort frekvensfel mellan två mätmoder, troligare har någon halkat lite och råkat sidoförskjuta gain-kurvan manuellt för bättre gain inom själva bandet.

VSWR och gain är inte av någon lag bundna till något förhållande, men på enkla antenn-strukturer och begränsade frekvensområden, följer de varandra rätt väl, när VSWR stiger, sjunker gain.

Om data-bladet stämmer, kan jag inte rekommendera antennen för 450-bruk då mesta av modemets uteffekt eventuellt reflekteras tillbaka in i radion. I bästa fall tar inte radion någon nämnvärd skada, mer än att den blir lite varmare på grund av återstrålade sändar-effekten.
Man kan nog inte heller rekommendera en sådan antenn för multimode då isolationen blir dålig med så hög VSWR som 1:5.
Isolationen blir mindre än 3 dB så man kunde lika gärna använda samma antenn-kabel för bägge polarisationerna.

Fast det är lite fulare om det är så att någon även på detta bandet råkat halka och sidoförskjutit kurvan för att få den till det den är nu, med lägst VSWR mitt i bandet.

Det är enkelt att mäta VSWR och normalt gör man det i ett sammanhängande svep över hela antennens arbetsområde.
Att bara redovisa utklipp för specifika band känns lite "vad är det Poynting vill dölja".

Antenntypen hyser av fysiska ytterdimensionerna att döma troligen tre patch-antenner staplade på varandra.

Strålnings-diagrammen i databladet, notera att de är normaliserade, så det går inte utläsa några egentliga nivåer eller ens förhållanden mellan olika delar av frekvensbandet. Man tappar lite information på det sådan redovisning men det är inget formellt fel att dölja faktiska gainet.
Lite fundersam över hur formen på dessa strålningsdiagrammen ser ut, jämfört med andra patch-antenner.
Främst är det det röriga back-förhållandet.
Att ha bra dämpning bakåt är intressant, då annars monteringsstolpen eller husväggen kommer lasta ned antennen, vilket även drabbar fram-riktningen. Ett annat fall där bra fram/back-förhållande är bra är när man medvetet vill undertrycka störning eller alternativ bas. Detta är ser inte bra ut på 900/1800-banden, men vad har hänt med strålningsdiagrammet för 450 MHz? Ser ju ut som att den strålar sämre än en enklaste dipol och fram-bak är inte mycket till skillnad.
Vad händer om man skruvar upp antennen på trävägg eller metall-stolpe? Den dör av lika mycket i alla riktningar om den lastas ned bakifrån och VSWR rusar i höjden.

Tror Poynting inte medvetet fuskar, eller i vart fall inte mer än andra antenn-aktörer, men står man bakom detta databladet är man slarviga vid mätningarna. Allt för ofta är det slutanvändaren som drabbas om denne inte köper antenn med ytterst öppet sinne vad gäller reklam/data-bladets relation till själva antennen.
Att överlämna att skärskåda och genomskåda otydliga data-blad kräver allt för mycket av slutanvändaren.
Lovar databladet si och så mycket utsläpp från folkvagnen, kan inte slutkonsumenten behöva göra egna mätningar med dyra mätinstrument.
Vill antenn-tillverkarna ha det så här, kan de lika väl skicka med ett tomt data-blad, där slutkunden själv kan fylla i vad den ska hoppas på att antennen ska prestera.

Antennen kan säkert vara bra, men om den har något att göra med data-bladet är jag tveksam till, eller skulle rent av vara till antennens fördel om databladet är ett fristående hopkok från marknadsavdelningen.

5

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

I den svenska marknadsföringen av flerbandsantenner avstår man från att redovisa tekniska antenndata förutom en dBi siffra. Den gemene kunden förlitar sig på marknadsföringstext.

Går det ens teoretiskt att göra en "panelantenn" med 8-9 dBi gain och låg SWR för kombinationen 450 och 800 om man nu avstår från de högre frekvenserna?

Carrier aggregation verkar framtvinga flerbandsantenner. Operatörerna pushar en teknik som är problematisk på antennsidan.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

6 Senaste redigerad av E Kafeman (2015-12-18 10:53:30)

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

Jo det är väl nästa steg på skalan, att bara redovisa den siffra man tror ska sälja och kasta resten.
I svenska reklamen: " Super Low Loss kablar" istället för att skriva kabeln verkliga beteckning visar vad säljaren tror är bästa argument-nivån för att övertyga kunderna att köpa just denna antennen.
Beskriva antennen som "ingenjörsbragd" är i sammanhanget dekorativa ord som underbyggs torftigt.
Fast det är möjligt säljaren har rätt, kunderna vill inte ens veta om det finns konkrete information, då det känns tungt.
Det är sälj-argument på samma nivån som när man kränger varor i TV-shop.
Kan vara så att säljaren utgår från att kunderna inte begriper verklig information och att varan faktiskt säljer bättre på superlativ som argument. Kanske är det rätt, kunderna litar på säljarens sakkunskap, har säljaren sagt att det är bästa antennen så är det så.

Antennen består av några stansade plåtbitar i ett enkelt plasthölje. Tillverkningen är billig low-tech, förmodligen i Kina.
För detta vill man ha några tusenlappar. För samma pris kan man få en mobiltelefon, som är en aning mer komplicerad invändigt.
Jämför man antennen mot denna antennen som kostar en hundring,
vad är det som gör den ena antennen  mer prisvärd? Är det att den har bra prestanda på 450 MHz?
Något som höjer en antenns värde från mitt perspektiv, är att antennen har en verklig utvecklingskostnad och att resulterande prestanda  pga utvecklingsjobbet, finns väl dokumenterat på en tekniskt hållbar nivå.
Säljs kylskåp i denna prisklassen med bättre saklig information om prestanda och energiförbrukning.
Produktions och frakt-kostnad lär väl inte vara högre för denna antennen jämfört med länkade antennen eller ett kylskåp, så det är knappast där priset motiveras.
Möjligen, om kabeln och kontakter är av god kvalitet är det ett visst värde. Vad kostar "super low loss" tro?

Ska man ta emot multipla frekvensband samtidigt ställer det ökade krav på antennen.
Mottagaren har ett begränsat dynamiskt omfång och det skapar då problem om antennen är väldigt ojämn ,med avseende på fas och gain över hela det mottagna området.

Gissning baserat på VSWR för nämnda antenn, har den ett fasskift mitt i 450-bandet, Det brukar typiskt hända där VSWR drastiskt skiftar riktning i VSWR-diagrammet.

För mycket breda bandbredder, för LTE upp till 100 MHz, blir det en utmaning för mottagande antenn att vara faslinjärt jämn i så bred miljö.
I lite mer fack-sammanhang så brukar man av tala om antennens  grupplöptid, som helst ska vara linjär över hela dess aktuella arbetsområde. Även att antennens gain är jämt över hela området är också väsentligt.

Trots vad jag skriver ovan, uppfatta det inte som att antennen är dålig. Kan inte bedöma det på redovisade mät-data.
Just på grund av att data är bristande faller viktigaste argumentet för att antennen skulle vara prisvärd.
För någon i behov av diversitet på 450 MHz finns många antenn-alternativ som jag hellre skulle rekommendera.
Visst är det lockande med en enda kompakt och lättmonterad antenn, jämfört med att behöva montera två antenner för att få diversitetsvinst, men denna antennens diversitetsvinst är enligt egna databladet tveksam för 450 MHz.

Utan att säja något om aktuella antennens faktiska prestanda, gain-siffrorna är med moms möjliga.
Teoretisk är gain på 8-9 dBi möjligt för en polarisation för en patch-antenn med måttliga bandbredds-krav. Att gå från teori till verklighet brukar kosta någon dB. Att även nyttja samma struktur för att tappa den på en andra polarisation kan kosta ytterligare någon dB så då är man på 6-7 dBi.

Det finns en outnyttjad möjlighet att optimera antennen .
Eftersom på samma utrymme som för en 450-antenn, ryms 4 st 900 patch-antenner i array, ovanpå 450-antennen, vilket kunnat lyfta detta bandet med 5-6 dB. På samma sätt kan man göra även med nästa frekvensband. fast det blir då lite svårt att upprätthålla hygglig bandbredd i designen då det blir allt svårare att undvika att de olika antenn-strukturerna påverkar varandra. Det hade varit lite av en ingenjörsbragd att få till detta utan för stora förluster.

7

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

Men hur klarar man impedansanpassningen om man parallellkopplar flera patchantenner såsom du nämner? Dessutom ska det ju vara MIMO.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

8 Senaste redigerad av E Kafeman (2015-12-19 01:41:10)

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

Det vanliga när man kopplar samman denna typen av antenner i array är att man förbinder dom sins emellan med en kvartsvåg fördröjning, som samtidigt agerar impedans-transformator. Man kan t.ex. transformera antennen från 50 Ohm till 100 Ohm. Två sådana transformeringar kopplas parallellt så slutresultatet blir 50 Ohm. För fyra antenner upprepas samma sak, fast nu mellan de bägge redan sammankopplade par-arrayerna.
Att det är MIMO gör inget men komplicerar då det blir mer ledningar att hålla reda på.
http://i.imgur.com/W6bZWbQ.png
Bilden visar två patch-antenner etsade på PCB, där bägge antennerna används för två polarisationer.
Ena polarisationen tas i nederkant på bilden och den andra på högersidan, varefter det leds vidare via två koaxkablar. Transformeringen görs genom att variera ledarbredd på de ledare som går mellan antennerna samt genom att justera jordplans-avstånd. Det finns ett här ej synligt jordplan under antennerna.

9

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

En sak är parallellkoppling av antenner för samma frekvensområde, t ex 450 MHz. Men stämmer impedansanpassnngen till 50 ohm om man parallellkopplar två antenner där vardera har impedansen 100 ohm men den ena är t ex för 450 och den andra för 800 bandet (alltså inte ens en multipel)?

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

10 Senaste redigerad av E Kafeman (2015-12-19 11:13:54)

Sv: Multiband Poynting 450 till 2100 MHz

Om man designar en patch-antenn till 50 Ohm vid 450 MHz och vill lägga till en annan struktur för 900 MHz ovanpå denna, som också är designad för 50 Ohm, så får man se till att antennerna är högimpediva utanför eget frekvensområde.
450-antennen kan t.ex. ha en impedans på fler hundra Ohm vid 900 MHz, det är fullt normal design och när man då sammankopplar elementen så belastar ingen av strukturerna den andres frekvensområde. Det är samma princip som för logperiodisk antenn, där ett antal dipoler parallellkopplas, men det är bara den dipol som är resonant för aktuell frekvens som har låg impedans. Evt dipoler för och efter har högre impedans.
För patch-antenner finns många sätt att koppla ihop de olika del-elementen, det kan vara trådlöst via parasit-element, ungefär som direktor på en Yagi, eller kan man t.o.m. skära ut 900-antennens struktur direkt i 450-strukturen, lite som att placera mindre tavel-ramar i större ramar.

En metall-struktur som är resonant vid viss frekvens, har ofta impedansmässigt egenheter vid frekvensmultiplar som man kan nyttja när man medvetet vill få strålningsegenskaper på multiplarna. Som du skriver 450 0ch 800 kan vara svårt att få ihop, då 450-antennen naturligt har en stbilare impedans vid 900 än 800 MHz. Lägg dessutom till att patch-antenner oftast är mer smalbandiga i sina egenskaper jämfört med t.ex. en dipol,  och för att få antennen bredbandig är svårt nog, utan att påverkas snett av en annan impedans som lutar brant mot sin naturligare resonans.

Ett alternativ då är att bygga strukturer ovanpå varandra men med lite större avstånd. Man får varken hjälp eller stjälp av bakomvarande strukturer. Tar lite större totalt utrymme, men är inte direkt tekniskt något nytt.
Så här kan det se ut: http://www.mp3car.com/vbulletin/attachm … 14_640.jpg

Om man studerar bilden så är det inte så svårt att se likheterna med en logperiodisk struktur.