Ny sektion för fiberoptiska lösningar (Sida 2 av 2)

En SFP-switch är bara en vanlig Ethernetswitch med inbyggda mediakonvertrar (av SFP-typ). Förr hade vi lösa konvertrar som sedan kopplades till en vanlig Ethernetswitch. Sedan kom det fiberswitchar med fasta fiberportar (=inbyggda konvertrar) men det senaste är att switchens portar utgörs av SFP-modulfack. En SFP-modul (Small Form-factor Pluggable module) innehåller en transceiver som kan vara av fibertyp men också en vanlig Ethernetport för kopparkabel. En SFP-konverter har likaså plats för en SFP-modul och vanligen en fast RJ45-port för Ethernet. Transceiverdelen är alltså utbytbar.

Nu finns det olika typers fiber: SM (single-mode) och MM (Multi-mode) och de behöver olika fibermoduler. Dessutom finns det flera olika system för överföring. De gamla använder två fibrer per anslutning: En för uppåtgående och en för nedåtgående trafik. Vi använder enfiberssystem där uppåt och nedåtgående trafik går på olika våglängder. Det kallas WDM (Wavelength  Division Multiplexing) och finns för upp till hundratals våglängder i en fiber. Men det vanliga är två. Då måste ju  SFP-modulen i ena ändan sända på 1310 nm och ta emot på 1550 nm (de vanligaste våglängderna) medan i andra ändan måste SFP-modulen fungera tvärtom.

Vanligen har fiberswitchen i en nod moduler av D-typ (D som i Down) och fastighetskonvertern av U-typ (som i Up). Det fungerar alltså inte riktigt lika som vanliga Ethernetswitchar för koppartråd. Inte för att man märker stor skillnad så länge man minns att man måste ha olika typer i olika ändar. Kombinationen D-konverter-fiber-U-konverter ser precis ut som en vanlig Ethernetkabel utifrån även om signalen är optisk ett tag emellan.

Nuförtiden finns det en mängd switchar som har två eller fyra fiberportar (ofta av SFP-typ) . Kolla till exempel in Netgear GS110TP version 2 som har två SFP-portar - en ganska billig standardswitch. Dessa kan användas i ett hushåll för att koppla sej direkt till fibern. Bara lämplig SFP-modul i porten. Fast jag skulle hellre använda en router med SFP-port så blir det egna nätet avskilt från omvärlden vilket ökar säkerheten.

Egentligen inte om kopplingspunkten är en aktiv nod (fibern avslutas i en panel). Men det kan finnas anslutningspunkter med mikrorörsuttag och då vill de förstås att ni fortsätter med samma sorts rör (kanske till och med av samma fabrikat). Förstås går det att sätta in en skarv och byta från kabel till blåsfiber i den. Men det måste du fråga operatören om. Tekniskt är det inget problem men sedan kan byråkratin och diverse regler ställa till ...Det kan också bero på personen som installerar. Vissa är tillmötesgående, andra inte.

Vi har samma problem med platta åkrar. Gräver man en grop så står den snart full med vatten. Nu är vattnet inget problem för fibern men om det fryser på vintern så kan fibern brista rent mekaniskt. Vi satte först skarvarna i jorden i tryckvattentäta lådor men de som vi senare grävde upp var i alla fall fulla med vatten så vi övergick till stolpar. I tätorter måste skarvarna grävas ned men jag tycker det är bättre att ha dem ovan jord där det är möjligt. Egentligen gäller samma problem blåsfiber. Om nån rörskarv läcker så kommer det vatten in i röret och då det fryser så kan fiber gå av. Då är det en fördel att ha grävt djupt men hos oss är frostfritt djup under 150 cm. I praktiken går tjälen inte alls så djupt där det finns snö men under plogade vägar kan det bli problem - just där det är besvärligt att gräva upp och skarva. Vi har alltid satt rör under vägar så vi inte behöver gräva upp dem på nytt.

Jag vet att en hel del firmor bygger brunnar men jag är rädd för att de hör till kategorin: Ta pengarna och spring. Den som måste underhålla brunnarna (på egen bekostnad) tänker sej för två gånger.

Nej, kabeln har en mycket tät och stark mantel så den kan ligga i vatten. Det är om fibertrådarna ligger i vatten som fryser som det kan bli problem. Inne i kabeln svävar fibertrådarna fritt i en vaselinliknande smörja. De är dessutom 1 % längre än kabeln så den kan töja litet utan at fibrerna belastas. Kablarna är starka och man kan hänga upp en mindra traktor i dem :-).  En gång lyckades en stor fyrhjulsdriven traktor dra av en fastighetskabel som trasslat sej i trumman då de drog ut den. Men fibrerna brast ganska snyggt på ett ställe så det var bara att skarva den och köra. Jag har en fiberradar som visar precis var det finns dämpning i kabeln med en meters precision. Med den ser man precis var skarvar och kontakter finns och hur mycket dämpning de förorsakar. De nyare svetsarna gör i alla fall så fina skarvar att det är svårt att hitta dem med radarn vilket betyder att dämpningen är nästan densamma som fiberns egen dämpning.  En svetsad fiber är alltså lika bra som en heldragen fiber.  Våra längsta fiberanslutningar är kring 10 km och de kan utan problem använda de allra minsta och billigaste mediakonvertrarna. Men det finns konvertrar som klarar 400 km fiber utan mellanförstärkare.

Det går ju bra att skapa nya inlägg i sektionen.
Allt behöver ju inte hammna i samma tråd...

http://www.mobilabredband.se/forum/viewforum.php?id=132

Tack för all info Jag tycker det här blev en utmärkt tråd som täcker en situation som många står eller kommer att stå inför, nämligen att de måste ta egna initiativ för att de bor strax bortom den täta bebyggelsen där man bara betalar och får fiber installerat.  När installatörerna kommer går det på ett par veckor ibland och då gäller det att vara förberedd att ansluta. Ligger man före är det större chans att man kan få kommunens stöd för att vår lilla grupp av fasttigheter ska få komma med.

Den kommun huset finns i vet mer om bidrag till odling av bruna bönor än fiberkanaler. Med stöd menade jag påtryckning på fiberinstallatören, Skanova, i detta fall, för att även outliers ska få en chans att komma med, bidrag eller ej.

Bidragen är stöd från glesbygden till tätorten. De som inte får fiber pga läge ger skattepengar till dem som bor tätare.

Ny lagstiftning från 1 juli 2016 ska underlätta för bredbandsdragning

http://www.regeringen.se/rattsdokument/ … dbandsnat/

http://www.regeringen.se/contentassets/ … edbandsnat

Det verkar finnas bra drive i er förening. Det blir lite kaos när Telia kommer in och erbjuder en del att köpa in sig i "Öppen fiber" samtidigt som ett stort antal fastigheter lämnas utanför.

Bara att slå till!

Kompisen blev erbjuden fiber till sommarstugan utan el och vatten och tackade nej... Det hade ju inte jag gjort...