Ny sektion för fiberoptiska lösningar (Sida 1 av 2)

Ja jag kan väl börja då

lite information bara:

Bor i Uppsalahem med 15000 lägenheter. Där har man nu dragit in i alla lägenheter Gigabitnät (cat6) i ett så kallat öppet fibernät...dvs Går via "Open universe" och dom som är anslutna till denna portal. Kostnad för oss hyresgäster är obligatorisk höjning på hyra på 76:- för kostnaden. Ryktades att kostnaden per lägenhet var 27.000:- men om det stämmer ska jag låta vara osagt. I detta ingår 0.5mb/s. Kan byta operatör när som helst men funderar på Banhof 100/10 för ca 265:-/månad. Går att få 1000gb/100gb/s om man nu tycker att man behöver det .
flertalet av dom anslutna operatörerna erbjuder ab utan bindningstid vilket är kanon då jag kan byta från en månad till en annan om jag ej är nöjd. så här borde det fungera över allt för folk.

http://portalen.openuniverse.se/uppsala … et/privat/

Sanningen är i likhet med moralen, något relativt: det finns inga fakta, bara tolkningar.
Asus main Router AC68U, 2st poynting riktantenner,5st Rt N12D1 Routers som Ap & Repeaters, Buffalo NaS, 12st ip cams (thinking, do I got the IP-Cam addict desice? )

Du har helt rätt i att det lönar sej att hänga med direkt. Det är mycket dyrt att ansluta sej senare om en anslutning inte är förberedd. Redan att ta ut ett rör som man sedan kan fortsätta på lönar sej. Jag känner inte till Telias system men man borde kunna diskutera med dem om att åtminstone förbereda en anslutning av er husgrupp. Nu vet jag inte hur det ser ut i er region men vi har i grannbyn en bonde som byggt egen kabelplog och drar ned kabel (eller rör) mycket billigt och fort. Det beror på jordarten förstås - om det är mycket stenar så är det svårt att ploga men i lerjordar och sandjordar är det enkelt.

Vi har inte använt rör utan kabel och har förberett på det viset att en slinga med ca. 10 meter extra kabel placerats in där man kan förvänta sej senare anslutningar. Då är det relativt enkelt att sätta in en skarv och uttag till fastigheter. Fördelen med kabel är att det inte behövs några brunnar alls utan man kan dra ned upp till 6 km i ett svep och behöver ingen att blåsa fiber. Vi har egen svets så ändarna kopplar vi till på nolltid. Vårt byabolag har vissa kopplingspunkter och från dessa måste var och en gräva ned egen fiberkabel. Då ändarna är på plats så kopplar vi in.

Nu äger och sköter vi hela nätet själva. Vi hyr kommunens fiber till närmaste stad och där kopplar vi in oss direkt till Internets huvudnod för ett ganska hyfsat pris (det är en affärshemlighet :-). Inga operatörer alls utom nätoperatören som bara ser till att paketen går fram till huvudnoden. Brandmuren är vår egen också liksom all annan elektronik.  Vi använder SESM-principen (Så Enkelt Som Möjligt) och har inga anställda utan sköter allt med frivilliga krafter i enlighet med byns traditioner.

Jag bor i ett äldre villaområde i Göteborg och nu är fiber äntligen på gång här. Det har varit en lite lustig cirkus för de lokala villaföreningarna har i omgångar varit i kontakt med Telia och försökt att få fiber till området. Senast i höstas var man i samtal med Telia och fick beskedet att vårt område inte ens fanns med i deras femårs planer.

De lokala villaföreningarna gick då vidare till andra leverantörer och lyckades få IP-Only intresserade av att bygga fiber till hushållen i området. IP-Only startade en stor kampanj och gick ut med info till alla hushåll. Då tvärvänder Telia och erbjuder plötsligt fiber i vårt område! Telia vill försöka mota bort konkurrenten. En tid av mycket diskussioner följer bland hushållen, vilket bolag att välja och varför? Plötsligt har vi två erbjudanden efter att tidigare inte ens funnits på kartan.

Jag och några till förstår att här gäller det att majoriteten väljer ett av företagen för om hälften skulle välja IP-Only och hälften Telia så blir det förmodligen inget av eftersom resp. bolag då bara skulle få c:a 30% av hushållen och då tycker de inte att det är lönt att bygga. Så vi startar en info-kampanj och rekommenderar folk att välja IP-Only eftersom de ligger lägre i pris och har ett helt öppet nät utan intresse av att pusha för sina egna tjänster.

Resultatet blev att 60-70% av hushållen väljer IP-Only och IP-Only har lovat att börja bygga efter sommaren. Telia gör en ny kovändning och drar sig ur med svansen mellan benen. Resterande c:a 30% av hushållen är sådana som överhuvudtaget inte är intresserade av fiber.

Så nu väntar jag och många andra i området på fibern från IP-Only. Kostnaden för anslutning blir 18900:- med ROT-avdrag eller 21900:- utan ROT. Allt ingår i priset även grävning på den egna tomten. Det finns möjlighet att få tjänster upp till 1/1 Gb/s för drygt 700:- per månad och uppåt. Själv planerar jag att välja 100/100 Mb/s för 275:- per månad.

Telias Öppenfiber har i stort sett monopol på fiber till villor i Göteborgsområdet och därför känns det extra bra att vi fick en annan leverantör med bättre priser och att Telias självgodhet fick sig en törn i kanten.

Det är litet problematiskt. Som jonasolof skrev så kan det bli dyrt att lämna sej efter vid utbyggnaden. Man bör utgå ifrån att den trådlösa anslutningen i framtiden inte räcker till utan fiber måste man ha i alla fall - det är bara en tidsfråga. Problemet med senare anslutning till fibern är att det inte går att göra som på en vattenledning att man bara kopplar in ett T-styck. Även om du har fibern 10 meter från huset så är det avgörande var kopplingspunkten finns. Fiber är nämligen alltid punkt till punkt så du måste på något sätt få en fiber från närmaste central.

Om kopplingspunkten finns ett par kilometer bort så skulle jag rekommendera att du beställer ett rör därifrån och det kan du bara göra i utbyggnadsskedet. Därefter blir det dyrt.

Vitsen måste då vara att få reda på var kopplingspunkterna finns så att man kan kolla vad det innebär att gräva ned kabel eller rör dit.

En god vän har en ödsligt belägen gård på Vänersnäs där det kanske finns en bostad  per kvadratkilometer. Där gick kommunen in med EU-pengar. Han fick fiber bekostat fram till fastighetsgränsen och grävde sedan själv någon kilometer. Kostade honom 36 tkr för fyra år sedan.

Risken är att Skanovagiganten inte ger enskilda lite mer avlägset belägna fastigherer chans att ansluta ens om ägarna själva ordnar dike och rör. Med tanke på att det rör sig om infrastrukturprojekt av allmänt publikt intresse så borde Skanova inte få nobba sådana egna initiativ förutsatt att fiber kan läggas ned på sätt som är brukligt för dem. Skanova kommer att behöva gräva på kommunal mark och i vägmark. Kommunen borde därför ha möjlighet att ställa villkor. om att Skanova får marktillstånd under förutsättning att de ställer kopplingspunkter till förfogande för dem som tagit egna initiativ pga avsides belägenhet.  Avståndet är långt men det rör sig om lättgrävd sandjord.

PS länk till finlandssvenskt fiberforum med länk till ledningskollen.se

http://bredband.selfip.net/forum/index. … ;topic=616

Någon som vet om Telia OpenFiber har förhandlingsutrymme i prissättningen?
I mitt fall så har jag en färdig kanalisering till huset och har också tagit fram fiberkanaliseringen i gatan utanför huset. Kvar att göra är att lägga in i fibern dvs inte ett spadtag för installatören och ingen återfylllnad. Trots detta skall de ha full kostnad trots det mindre arbetet. Fyller snart igen kanaliseringen så när det blir dags för fiber så är det mycket mer arbete...

Vad kan man hoppas på ? 15 000 för fiber ? Eller skall man leta efter 4G lösningar?

Då gjuter jag igen i gatan och då kostar det säkert lika mycket som deras installationskostnad att hacka upp cementen igen....känns fel men att jag skall servera något som underlättar en installation utan att få något för det är också fel

Om det är ett mindre arbete förknippat med en installation så skall det också visa sig på fakturan. Hur skulle det annars vara i om allt hade schablonkostnader  och tycker du att det är rätt?
Alla har samma kostnad för arbetsresor oavsett var man bor
Alla betalar samma för vatten och el oavsett hur mycket man förbrukar
osv

Detta är ett annan sorts ekonomi som jag inte vill ha...vill du ?

Som jag för stårr går din fiber via ett kopplingsskåp som inte är annat än en punkt för att svetsa samman (skarva) din fiber. Här i från går en med flera fibrer fram till noden där själva omvandlingen till elektrisk signal sker. Du har en egen fiber hela vägen.
Vi har ett antal kopplingsskåp och en (eller om det var två) noder.

Det är inget problem att hantera några hundra fiberrör. Jag antar att ni har blåsfiber i rör vilket är vanligt i Sverige (men inte i Finland där det används kabel). Rören kan vara så stora som 110 mm och innehåller en mängd mindre rör och mikrorör. Uttag sker genom att man kapar ett mikro rör och ansluter det till huset. Först därefter blåses fibern in i röret. Det går inte att blåsa fiber in i ett rör som redan har fiber för de snor sej lätt om varandra. Därför används mikrorör. Det finns "blåsningsbrunnar" på lämpligt avstånd från varandra och där tas fibern upp och blåses vidare om det är långa sträckor (flera kilometer).

I noden finns fiberpaneler där fibern svetsa fast i en kontakt (vanligen SC eller LC). Dessa ploceras i adaptrar som riktar dem mycket precist så att man kan sätta in en annan kontakt exakt mittemot. Fiber går i den aktiva noden till en mediakonverter som omvandlar den optiska signalen till en elektrisk - vanligen Ethernet. Därefter samlar en multiplexer ihop paketen från 24-48 hushåll och skickar dem vidare genom en fiber. Man kan ha en mängd multiplexrar för att minska på den fibermängd som dras vidare. Det gäller att avväga om det lönar sej att dra fibern vidare eller sätta ihop signalerna med en multiplexer.

Håltas dike kan vara en mycket liten bit av den fiber som går från hans hus till noden. Möjligen ligger noden på nån kilometers avstånd ? Som jag skrev så kan man inte koppla in sej med ett "T-styck" som på en vattenledning utan husets fiber måste gå hela vägen fram till närmaste aktiva nod.

Sedan finns det också passiva noder där den optiska signalen från flera hus kopplas in i en enda fiber via prismor.  Men det är en annan historia.

Det finns s.k. fastighetskablar (yttrediameter 9 mm två dragtrådar av stål) med 4,6 och 12 fibrer. Priset skiljer inte så mycket med antalet fibrer för det är manteln som kostar. Sedan finns det stomkabel (ca.14 mm, centrumrör av metall och två tjockare dragtrådar) med 12, 24, 48 och 96 fibrer. Vi har använt högst 48 eftersom det blir dyrt att skarva kablar med många fibrer (alla fibrer skall svetsas i en skarv). I distributionsnätet använder vi heller två 12-fibers än en 24-fibers ifall det skall vara många uttag. Då kapar man bara den eena där det skall finnas uttag.

Jag har inte erfarenhet av blåsfiber och rör men hörde att det kan bli problem ifall ett rör pressas ihop efter grävningen. Då måste man gräva upp det stället och lappa alla rör. Vi var mycket försiktiga med kabeln i början (fibern är ju av glas) men efter att en stor grävskopa klämt den ordentligt mot en sten och ingen fiber fick något fel så har vi tagit det lugnt. Kabeln är grymt stark och seg.

Priserna är ca. 7 kronor per meter för fastighetskabel (4-12 fibrer) men över 20 kronor för stomkabel. Varierar en hel del.

Fastighetskabeln tål en dragbelastning på närmare 2000 kg och ståltrådarna fungerar utmärkt för kabelradarn.  Gul remsa sätter vi utanpå om vi drar med plog eller gräver grundare än 150 cm men då vi lägger under rör så behövs ingen remsa. Största delen av vår kabel är faktiskt under rör så det är lugnt. Skyddrör behövs inte men jag har satt kabeln i trädgården i ett vattenledningsrör för 10 bars tryck och de är ganska segt. Men då har jag grävt ned den med spade och bara till 30 cm djup.

Om ni använder brunn så måste den vara mycket bra dränerad ! Vi sätter skarvarna på stolpar ca. 1meter ovanför jord (utom där folk plöjer för en plog slår snabbt sönder en stolpe.  Man kan antingen föra husens kablar till en gemensam punkt eller "kedja" husen så att man skarvar på väggen vid varje hus. Den metoden använder vi.

Det är en smaksak hur djupt man lägger kabeln men minst 50 cm och jag vill helst ha den på 150 cm djup. Ju djupare desto säkrare men det kostar att gräva djupt - om amn inte följer en avlopps- eller vattenslang.