Störning mellan BT och WiFi är knappast ett problem och nyare BT med AFH är problemet betydligt mindre än för två WiFi-prylar som ligger på olika grann-kanaler, vilket är ett måttligt problem.
WiFi och BT, det finns vissa likheter i hårdvaran, då båda är radio och kan arbeta på samma frekvensband. Det gör att BT och WiFi kan dela slutsteg, antenn och LNA och det finns kompletta enchips-lösningar som sköter bägge delarna.
Trots likheterna är funktion och övriga hårdvarukrav rätt olika. Det skulle t.ex. vara rätt odugligt med WiFi-headset medans BT har dedicerat protokoll för streamat ljud, som inte störs ut lika lätt pga multipath. Visst går det streama ljud via mobil WiFi, men kräver mer hårdvara och kommer kräva mer bandbredd, om man vill undvika alltför långa tids-fördröjningar, vilket inte är så bra för t.ex. tvåvägs telefoni eller stömförbrukningen pga av större buffrar, större bandbredd mm.
BT är däremot mindre lämpat för att bygga fasta nätverk som kräver större överföringsmängder, blir bandbredds-ineffektivt, kan inte anpassa bandbredd/bitrate efter mottagen signalstyrka mm.
BT4.1 är en påbyggnad på BT3 och ett konkurrerande förenklat BT-alternativ som initerades av Nokia en gång i tiden (Wibree). BT4.1, eller BT smart, ger möjlighet till förenklad OSI, vilket kräver mindre processor-kraft och tillåter enheter att ha fler lågenergi-lägen precis enligt Nokias variant.
Självhelande 6LoWPan, vilket inte per automatik är en del av BT4, är inte helt nytt, det var ungefär så den första BT-standarden marknadsfördes av Ericsson fram till år 2000 men som man sedan strök bort för att få något som ens kunde fungera mellan två fasta punkter utan allt för stora problem.
Nu är det inte givet att en framtida BT-produkt stödjer IPv6 då det ger oönskad overhead-last och begränsningar. CSRmesh är ett alternativ som åtminstone somliga aktörer anser bättre eftersom man inte kräver dedicerad router/klient vilken man vill komma ifrån, då det ger problem med dynamiskt nätverks-byggande. Det finns däremot ingen ansträngning att ens skapa dynamiskt hierakiska nätverk via WiFi, då behovet inte finns eller rent av är olämpligt med denna kommunikations-tekniken.
För att det ska bli något alls av den ena eller andra tekniken, måste den bäras av kommersiell framgång.
Om framtids-siarna har rätt så kommer M2M stå för större behovet av framtida trådlös förbindelse, i första hand från fasta punkter och med önskat överföringsavstånd på mer än 2 km. Där finns därför ingen marknad varken för WiFi eller BT i nuvarande skepnad. Att förutsättta att det finns närliggande WiFi eller BT som dynamiska hopppunkter är för osäker funktion för att ens rapportera kylskåpstemperaturen till molnet.
För mobila klienter ser det lite annorlunda ut. Inom en inte allt för avlägsen framtid kan man vänta sej att bilar som standard i bred omfattning erbjuder samtliga passagerare WiFi och BT som en bieffekt av att bilens mjukvara nu börjar bli så omfattande att den ändå kräver ständig uppkoppling till centrala databaser för uppgradering, bugg-fixar och senaste navigations-data för själv-styrning/broms/gas/trafikdata. Själva förbindelsen med omvärlden kommer nog att ske via typ 4G/5G. Fördelen med bilen är att den kan stå för större kostnad som betalar utvecklingen av kommande billigare 5G volym-produkter. Det är väl där IPv6 i kombination med trådlöshet kan komma först till sin rätt, om drift-säkerheten kan lösas tillfredställande.
Oron gäller främst sårbarheten i nuvarande protokoll. DDOS, DNS-spoffing eller som nu uppmärksammats i Norge med falska GSM mellanhänder (man in the middle), som kan avlyssna dekrypterat, förfalska eller avleda trafik till annan server.
Iran använde tekniken för att kidnappa en drönare från USA. Vad man kan hitta på omvänt, från en drönare hängandes över en motorväg med sändare som skickar illvillig information till uppkopplade bilar är begränsat till fantasin. Ersättta GPS-data med falsk information som skickar bilens navigering totalt ut i skogen är riktigt enkelt i sammanhanget.
Både WiFi och BT kommer säkert finna nya marknader för uppkoppplade dammsugare och kylskåp där BT står för punkt-till-punkt förbindelser för direkt styrning och maskiner utrustat med WiFi kan på begäran tillhandahålla data eller förses med ny data.
Oavsett vilken typ av kommunikation som används måste någon hålla i styrning av protokoll och standarder med starka medel för att det ska förbli kompatibelt mellan konkurrenter. Tillåter man en alltför vildvuxen standard med kompatibiltets-problem mellan enheter, självdör standarden då marknaden uteblir. Öppen eller licensierad kod är i sammanhanget ungefär som att välja mellan Linux eller Microsoft för producent-ledet.
Bakom licens-teknik finns ofta starka hårdvaru-aktörer som garanterar en hygglig marknad, dvs det finns något för den slutliga enheten att kommunicera med, med garanterad kompatibilitet. En svagt hållet kommunikations-protokoll där egna hack tolereras ger mindre garanterad kompatibilitet. 6LoWPan eller CSRmesh är protokoll som bägge skapats av privata aktörer, men den ena är öppen kod. Vilket alternativ är bäst att satsa på för kylskåpstillverkaren? Vet man inte det är det bättre och billigare med BT2.1 eller 802.11g.
CSR är en av världens största vad gäller tillverkning av BT chipset, vilket garanterar hårdvarukomptibilitet men 6LoWPan och IoT är mantra många tillverkare av konsumentprodukter nu är fullmatade med som en kommande volym-marknad.
Kan bli som med striden mellan VHS eller Betamax2000. Marknadsandelar vann över teknik och kvalitet.
Konkurransen mellan WiFi och BT, nja den finns knappt, det är allt för olika funktionallitet även om det finns gråzoner. BT för batteridrivna prylar, tangenbord/möss/headset kommer förstärkas med väsentligt minskad strömflörbrukning, men tveksamt IPv6 anslutning för möss någonsin kommer kunna motiveras och WiFi kan inte väntas i möss men i fler hushållsprodukter, främst som säljande argument att få statusinformation i t.ex. mobiltelefon, inte för aktiv styrning som att t.ex. styra spisplattan.
Anledningen är enkel, säkerheten mot att någon illvilig inkräktare avsiktligt slår av och på spisplattor på spisar som levereras med defaulta lösenord eller nätverkets funktion kan aldrig garanteras, varför tjänsten kommer bli för stort riskmoment för tillverkaren och lära slutanvändaren säkerhet är bara att glömma. Det finns ständigt någon som går på Nigeria-brev, och förvänta att alla spisköpare vet något om nätverks-säkerhet eller ens har en dator att logga in till spisen är nog inte troligt.
)