H820 vs. AVM6840 LTE

Löpande kommentar till texten

Acandia som leverantör av CDMA450 router:

http://www.acandia.se/mobil-router-for- … 387-1.aspx

Hur får man in NEt1 identiteten i en router som inte operatören levererat? Sköter Acandia det?

Loh's magnetfotsantenn för alla 4G band med angivet gain 9 dBi är ludvigljug. Men den funkar någorlunda på 800 MHz enligt mina egna tester under 40 mils bilfärd. På 900 fungerar den rätt dåligt, dedikerade 900 antenner (ej från Loh) var ca 3 dB bättre.

Om antenner för bil och 4G menar jag så här: Det finns ett antal tillverkare, bl a Panorama, som säljer Mimoantenner för takmontage på bil. Men Mimo kräver mycket bra SINR. I praktiken kommer överföringen att ske med  en blandning av diversity och Mimo. Det är därför bättre att använda separata antenner, som ju Vox M också gör. Eftersom han använder Telia på landsbygd så är antennvalet rimligt eftersom antennerna faktiskt funkar på 800. Nio dBi finns ingen som helst anledning att tro på, inte ens på 800. Kanske 3-5. Det finns inga seriösa tillverkare som erbjuder allbandsantenner (800-2600) för 4G med högre förstärkning än 2.5-3 dB. Nu måste ju antennerna dessutom klara 3G på 2100 och eventuellt 900. Jag återkommer senare med jämförelse av Poyntíngs omniantenn A0232 som jag försett med magnetfot och PCTELS allbandsantenn.  Båda kostar rätt mycket och har just ca 2 dBi gain. PCTEL används vid professionella mätkörningar.

Jag tror att resultatet med telia 800 skulle bli ännu bättre med en dedikerad 800-antenn men jag kan inte på rak arm peka ut någon lämplig.

Wimoantennen är avsedd att monteras stående på ett hörn. Det kan dock vara värt att experimentera med att ställa den på en sida. det kan ev förbättra uppload med ringa inverkan på DL. Jag hoppar till noteringen att Vox M kunde registrera några 2600-celler från andra operatörer trots användningen av en 800-mimopanel. Jag märkte samma sak med den mindre varianten av samma antenn som också säljs av BAZ spezialantennen. Ett billigt sätt att kolla vad 2600 kan ge är att testa med en Antennenwerkantenn. Det bör vara betydligt mindre interferens på 2600. För övrigt tycker jag att SINR är lite låga om det finns direktsikt till masten på 800 men har ingen bra förklaring annat än närheten till sektorgränsen, vilket vi väl kan kalla bredbandets motsvarighet till dödsskuggans dal. "Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig" står det i Psaltaren - men stavar och käppar båtar föga vid sektorgränsen och knappt riktantenner heller för den delen.

Hur högt sitter 12-elementsyagi-antennerna för 450? På avståndet 41 km  kan man få en kraftig ökning av signalstyrkan genom att höja antennern några meter även om ytterligare metrar ger avtagande vinst ju högre upp man sätter antennerna.

Med AVM6840 och panelantenn fås en hygglig polarisationsseparation med SINR 13 och 10 för bästa kombinationerna av EnodeB antenner och mottagaringångar över panelantennen som ska ha samma polarisationsplan som EnodeB när panelantennen står på ett hörn. Obs att detta är suboptimalt för upplänken eftersom diversitet inte kommer att funka något vidare vid EnodeB. Skillnaden i RSRP mellan polarisationsmatchat och omatchat är 14 resp 13 dB. Man skulle vilja ha lite mer för Mimo men den verkliga farten på mimoeffekten kommer först vid SINR 20 och det går nog inte att uppnå.

Vad gäller jämförelserna av inställningsmöjligheter har jag inget att invända förutom att AVM6840 också medger att en DHCP-adress låses till viss MAC-adresss.  VPN finns inbyggt, statisk routing kan användas. Det fungerar bra att nå routern utifrån vid behov. Routern har också NAS-funktioner som stadigt förbättras, bra fjärrstyrningsmöjligheter. inbyggt Wake on lan. Det är en avancerad konsumentrouter med telefonifunktioner inklusive VoIP över iphone över WLAN, det finns en särskild app för det. Man kan för övrigt också använda routern för fjärrstyrd domotik men det finns inga SMS funktioner.

Att routern fått så mycket signalinfo beror på samarbete mellan AVMs ingenjörer och Altair semiconductors. Enligt Altairs besked till mig finns ingen annan tillverkare som använder Altairs chip som medger så mycket mätning. De tyska ingenjörerna tycker helt enkelt att det är kul att visa vad de kan ta fram och av någon anledning bromsar inte de försimplande marknadsförarna. 
Tyskar gillar ungenjörer.

Den fasta wifi-antennen är internt ansluten med en U.FL-kontakt och kan bytas ut alternativt att man sladdansluter en större  antenn en bit från routern. Det finns patchkablar att med RP-SMA att köpa. De är egentligen avsedda för AVM7390 men är rätt ändå.

Nackdelen med routern är naturligvis att den är begränsad till 4G och dessutom saknar 4G 900. Det finns ingen fail-over funktion. Den befintliga USB-porten kan inte användas för modem. Har inte testat USB-tethering men det är föga troligt att det skulle fungera för den funktionen finns explicit i AVM7390. 

Vox M skriver att AVM6840s mätfunktioner borde finnas under någon expertflik på alla kompetenta routrar. Det jag fått höra vid diskussion med distributörer av routrar är att det inte finns någon efterfrågan och att alltför få har den tekniska kompetensen att använda informationen. Ett hönan och ägg-resonemang i mitt tycke. Haken ligger i att distributörerna själva inte har lärt sig och att de inte tror att åf kan heller. Man undviker stt sälja utrustning med funktioner man inte kan förklara som t ex fyra uppsättningar signalvärden för kombinationer av Rx och Tx.  Varken Vox M eller jag är radiotekniker men med AVM6840 så lär man sig med tiden eftersom informationen finns och behövs då 4G inte alls är så enkelt som krängarna säger. paradoxen är att man behöver konsumentutrustningen från AVM för att effektivt kunna optimera installation av proffsutrustning eftersom denna är så neddummad på signalsidan. Det gäller alla jag sett inklusive Conel och LANCOM. Nu bygger nästan alla routrar på Qualcommchip och efter vad jag sett på mässor där mätfirmor ställer ut (Rohde & Schwartz m. fl.) så visar specialversioner av telefoner och tabletter med egen firmware för mätning på basen av qualcommchip inte de fyra kombinationerna vilka egentligen har sitt intresse då man ställer in användarantenner och detta är inte avsikten med mätningarna som intiktar sig på nätets funktion.

Det finns några icke mätapparater som kan lista grannceller på 4G men AVM är den enda som medger anslutning av yttre antenner. Övriga är smartphones, tills vidare utan tillgängliga testkontakter där yttre antenner kan anslutas.

AVM6840 har nu några år på nacken. De efterkommande modellerna 6842 och 6810 är nedbantade och billigare. . Nåon ny avancerad modell har jag inte sett noterad men en cat4 variant borde komma. Dock är AVM så hårt inställt på den tyska marknaden att det nog inte är så stor brådska förrän näten uppgraderas. Inger nytt har visats under mässorna i vår.

Jag har inte kommit igång med Voip tillämpningar ännu eftersom jag är inne på ett sidospår med optimering av GSM där täckningen är dålig.

För den som behöver en avancerad router i bil för bl a VoIP eller en router med mycket höga krav på driftssäkerhet verkar H820 rätt val. Än en gång tack för de utförliga redovisningarna.

Jonasolof - tack för Din rättning och komplettering av mina synpunkter på AVM6840 !
Du har nu f.ö post från mig.
Vad gäller H820EV för CDMA/Net1 så lägger Acandia in abonnentkoden före leverans. Numera har de också lagt upp uppdateringar på sin hemsida där dock den senaste ställde till trassel för mina ATA-boxar så jag fick (tills vidare) återgå till en äldre version.

AVM:en har jag kört med mjukvaruversion 5.50.

Även jag blev något förbluffad över att AVM:en registrerade en 2,6 GHz-bas via min 800 MHz Wimopanel. Närmaste 2,6 MHz-bas (Comviq/Tele2) ligger på ungefär 8 km avstånd men jag har fri sikt till den. Jag utgår från att att operatören även på detta frekvensband tillämpar en  löptidslimit för klientens anslutning men visst vore det intressant att testa med lämplig 2,6-antenn. RSRP för den aktuella basen med AVM:ens egna antenner ligger (inomhus/träbyggnad) på -106.

Vad gäller antennhöjderna på CDMA-länken (Net1) så ligger den 41 km avlägsna basens antennhöjd på ungefär 150-160 m.ö.h och mina dubbla yagis på 208 m.ö.h så någon större vinst med ytterligare höjning av antennerna tror jag inte går att få. Jag har tidigare tittat på fresnelzonen för denna länk och vill minnas att den inte tangerar  markytan.

I fw. 6.04 till AVM FB 6840 tysk version finns två rader som jag inte noterat i tidigare fw (kanske en miss ?):
"Max Datenrate in aktueller Empfangslage(geschätzt) ["uppskattad maximal datahastighet i aktuellt mottagningsläge"] och "Resourcenanteil in aktuellen Funkzell" ["resursandel i aktuell radiocell" i %].
Den första faktorn redovisas men den andra visar endast på 0. Är det någon som kör AVM 6840 som noterat en procentsiffra här eller är det en faktor som i varje fall Telia inte har med i signalen ?

Tack vare fw. 6.04 och distansmätningsfunktionen har radiolivet blivit både mer spännande och komplicerat. Har efter ett par timmars mobilt mätande hittat en basstation som jag inte visste fanns och som jag uppenbarligen varit uppkopplad mot i nästan ett år...  Inom en frisiktsektor på 65 grader har jag nu (minst) 4 st 800 MHz Teliabaser enligt följande: (avstånd i km/horisontalvinkel från mottagaren)  7,6 km/350°  8,5 km/328°  11,3 km/304°  10,3 km/286°. Till råga på allt har jag min mottagningsposition i absolut höjd högre än någon av dessa basers antenner. Nästan all den här infon vore otillgänglig utan AVM 6840.......

Har faktiskt tidigare, under min renodlade Net1-tid, funderat på en rotor; f.n är det inte möjligt eftersom mina båda 450-yagis för Net1 sitter på samma maströr men kanske så småningom.
Jag har, sedan radioamatörtiden, en numera ledig 15 meter hög stålmast med tillhörande jordgrävd 90 millimeters kabelkanal på tomten till en av fastigheterna som kanske så småningom får ta över antennerna fast då måste jag först montera en uppvärmd "mini-teknikbod" (plåtskåp) vid mastfoten för routrarna....)

En graf med bäring/RSRP kan nog komma så småningom fast just nu utnyttjar jag ledig (bil)tid att kartera angränsande basstationers antennsektorer.

Besök vid respektive bas med identifieringsförsök av respektive teknikbods/operatörs antenner (optisk följning av koaxiakablarna med kikare går bra om det inte är en bas med alltför många operatörer = kablar) och sedan grovinmätning av respektive antenns orientering. Är det en stor bas är det i praktiken omöjligt eftersom varje operatör kan ha antennkablage för både 2G, 3G och 4G plus eventuella mikrovågslänkar. Rundkörning på några hundra meters avstånd från basen ger med lite tur cell-ID och ungefärliga strållobsgränser som sedan kan jämföras med respektive antennriktning. Redan nu inser jag att jag behöver en lätthanterlig (handhållen) riktantenn för 800-bandet vid dessa övningar i stället för mina rundstrålande magnetfotsmonterade spröt på biltaket där redan två fasta monterade spröt betjänar H820…) Redan med de första strållobssektorerna inlagda på kartan får man en antydan om principerna för nätplanering vilket faktiskt är ganska intressant.

Du skriver att en basstationsantenn oftast har en horisontell öppningsvinkel mellan 3dB-punkterna på 65° . Antar att det även finns basstationsantenner med smalare horisontallober för t.ex kustnära montage ?  För eget bruk tittade jag häromdagen på Wimos 18705.12 Duo men upptäckte strax att den hade betydligt bredare lob än min stora panel; dock funderar jag eventuellt på 18705.12 för användning i stadsmiljö där jag f.n kör med yagis och Net1.

När man jagar basstationssektorer infinner sig genast grubblerier beträffande principerna för eNodeB-ID och Cell-ID. På Net1:s baser var det betydligt enklare där (ofta) suffixen A, B och C medurs markerade antenn- och lobriktningarna med A mot ungefär norr. För 4G är det uppenbarligen något mer komplext. ENodeB-ID är minst intressant men beteckningsprincipen för cell-ID (per bas) är viktig. Har för mig att Du jonasolof berört det här i någon tråd - men vilken ?

Varken nära eller på någon kilometers avstånd från en bas - med en sprötantenn vertikalt på taket och en horisontellt på bilsidan - med hög RSRP, crossover mer än 15 och SINR över 20 har jag hittills lyckats få igång Mimo enligt AVM 6840. Ursache ?