1 Tråd av jonasolof

  • jonasolof
  • LTE
  • Offline
  • Registrerad: 2008-09-14
  • Inlägg: 7,883

Tråd: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

Som bekant krävde huaweiroutrar som B593 att yttre antenner var DC-kortslutna för att omkoppling till extern antenn skulle ske. Logperiodiska antenner borde tekniskt sett inte vara DC-kortslutna såvida man inte lagt till någon anordnng härför.

Edit: de är i praktiken alltid DC-kortslutna med en "shorted stub" i änden motsatt matningsänden. Det framgåår om man googlar på LPDA shorted stub

Nu har den komplikationen uppstått att AVM routern AVM6842 ( och endast den) förutsätter att DC kortslutning inte föreligger för om det finns funkar inte routern på extern antenn. AVM6840 fungerar dätrmot med DC kortslutna antenner.

Kan någon mäta över kontakten på en Poynting logperiodisk och se om den är DC-kortsluten?

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

2 Svar av E Kafeman

  • E Kafeman
  • DC-HSDPA
  • Offline
  • Registrerad: 2013-11-24
  • Inlägg: 258

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

En logperiodisk antenn är med fördel ändterminerad med karaktäristisk impedans, vanligen 50 Ohm. Det är en del av dess grunddesign.
En dipol/logperiod som ej är omviken/dubbel har ofta en induktor som kortslutning då annars statisk elektricitet får fritt spelrum. Ofta är det en "gratis" bieffekt av integrerade balunen, om sådan finns.
Om det är extern antenn så förutsätts induktor eller på annat sätt lågimpediv DC-koppling om man inte vill leka rysk roulett med åskväder och därmed höga fältspänningar i närheten.
Det är inget som hindrar att man lägger dit en seriell kondensator om TX/RX-utrustningen kräver det men det vore mindre smart att göra antenn-designen högimpediv för frekvenser utanför antennens arbetsområde.

Förutsätter att sådant går utläsa från data-spec för en seiöst uppmätt antenn, men vet också att det är en lysande marknad för i princip overifierade antenner, där varken tillverkare eller slutkunden kan tolka värdet.
Om detta även gäller Poyinting vet jag inte, men det borde finnas mätdata någonstans, som verifierar att den är DC-kopplad om än möjligen endast med resistor.

3 Svar av jonasolof

  • jonasolof
  • LTE
  • Offline
  • Registrerad: 2008-09-14
  • Inlägg: 7,883

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

Tack för initierat svar. Jag har inte kunnat få fram någon info om hur DC-kortslutningen på Poyntings LPDA A0092  utförts. Inte heller på Wittembergs logperiodiska  LAT22. På nätet finns en del beskrivningar om kortslutna stubbar vid den lågfrekventa änden av antennen för att påverka frekvensgången men några sådana stubbar eller t ex baluner ser jag inte på de kommersiella antennerna för 4 G.

Om man nu sätter in en liten kondensator för att inte antennen ska te sig kortsluten sett från routern, vilken blir då verkan ur impedanssynpunkt från frekvenser utanför LPDAns designområde? Och vilken blir effekten på den impedans om femtio ohm man vill ha mot routern?

Min enda erfarenhet på området är den mycket lilka kapacitans man använde för att ansluta mottagaren till sändarens antennutgång för att kunna lyssna mellan morsetecken vid snabb amatörradiotelegrafi. Det funkade bra att ansluta mottagaren till ett 500 watts slutsteg på det viset. Vilken impedansen blev sett från mottagaren vet jag inte men med femhundra watt på ena sidan gällde det mest att se till att försteget inte skadades.

Vad gäller routern AVM6842 så finns kravet på DC öppen anslutning angivet av AVM men väl dolt. Inga av de svenska åf nämner det. Vid förfrågan från tyska användare har AVM försvarat sig med att DC-kortslutning är en individuell anomali från enstaka tillverkare som AVM inte kan göra något åt. Övriga håller inte med. Att routrar från Huawei som säljs i Tyskland fortfarande kräver DC-kortslutning för att koppla om till extern antenn påverkar inte AVMs inställning. Man sllipoer problemet om man använder AVM6840 som fungerar oavsett DC-short eller ej. Ingen begriper varför AVM har två motsatta konstruktioner.

Klart är att DC-kortslutning bidrar till att minska störningar av statisk elektricitet och reducerar risken för åskskador.

I diskussion på nätet har en tysk antenningenjör framfört att DC-short vore en inherent egenskap hos logperiodiska antenners grundkonstruktion men jag finner inte stöd för det. Alka logperiodiska antenner har inte anordningar för impedansanpassning eller utjämning av frekvensgången. Men det är svårt att se på bilder vad som döljer sig i antennfästet mot madten.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

4 Svar av danielg

  • danielg
  • UMTS
  • Offline
  • Registrerad: 2010-01-19
  • Inlägg: 49

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

jonasolof skrev:

Kan någon mäta över kontakten på en Poynting logperiodisk och se om den är DC-kortsluten?

Poyntings LPDA-A0092 och föregångaren LPDA-A0044 är båda DC-kortslutna. Nästan alla Poyntings antenner är det av den anledningen E Kafeman angav.

5 Svar av jonasolof

  • jonasolof
  • LTE
  • Offline
  • Registrerad: 2008-09-14
  • Inlägg: 7,883

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

Tack Daniel,

Att de är DC-kortslutna skriver Poynting. Men frågan är hur? I en logperiodisk antenn är de båda bommarna som bär halva dipolspröt skilda från varandra och väl även från jord. Sker DC-kortslutningen helt enkelt genom att bommarna kopplas samman vid mastfästet som är motsatt matningsänden eller sker det via en spole med RF-induktans så att bara DC kommer igenom? Man kan tänka sig en spole från vardera bommen som möts i en punkt som även jordas i masten.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

6 Svar av danielg

  • danielg
  • UMTS
  • Offline
  • Registrerad: 2010-01-19
  • Inlägg: 49

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

jonasolof skrev:

Sker DC-kortslutningen helt enkelt genom att bommarna kopplas samman vid mastfästet som är motsatt matningsänden eller sker det via en spole med RF-induktans så att bara DC kommer igenom?

De är ihopkopplade vid mastfästet. Antennkabeln leds ut under bommen och är ansluten vid spetsen på LPDAn.

7 Svar av jonasolof

  • jonasolof
  • LTE
  • Offline
  • Registrerad: 2008-09-14
  • Inlägg: 7,883

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

Det innebär att koaxialkabelns skärm flyter mot jord eftersom det inte finns någon balun som gör den symmetriska inkopplingen osymmetrisk mot kabeln. Kabeln kommer förmodligen att stråla som länken i första inlägget visar.

Det spelar stor roll hur logperiodiska dipoler termineras som den omständliga länken nedan visar. Ofta används en kortsluten stub motsvarande en åttondels våglängd på lägsta frekvensen.

Både Poyntings LPDA A0092 och Wittembergs LAT22 termineras utan synlig anordning för  impedansanpassning genom att bommarna kortsluts mot jord motsatt matningsänden. Huruvida detta är optimalt är omöjligt att veta genom att bara se på antennen. Det är möjligt att stubben utgörs av bomarmarna bortom längsta dipolspröten.

http://w4rnl.net46.net/lst.html

Även om det teoretiskt sett inte är nödvändigt att kortsluta motsatt matningsänden och jorda mot masten så förenklar det infästningen av antenner för konsumentbruk. Vilket AVM borde ha beaktat vid konstruktionen av AVM6842. Som användare finns det ytterligare skäl att välja 6840 istället.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.

8 Svar av E Kafeman Senaste redigerad av E Kafeman (2013-12-06 06:16:53)

  • E Kafeman
  • DC-HSDPA
  • Offline
  • Registrerad: 2013-11-24
  • Inlägg: 258

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

Det är på det hela korrekt korrekt det jonasolof skriver men kan lägga till ett tips vad det gäller att kontaktera en obalanserad koax med en balanserad antenn-konstruktion. Det finns ett sätt att minska problemet med oönskade mantel-strömmar om man skulle vilja göra en snabb och enkel antenn för att t.ex. utvärdera antennplaceringar, innan man lägger tusenlappar på antenner utan att veta om de ger önskat resultat.

Knepet är att låta koaxkabelns ytterhölje utgöra ena halvan av den transmissionsledare som utgör mittbommen. På det viset leder man medvetet ut strömmar på yttermanteln, som sedan tvingas lämna manteln ut på resp spröt, för att motbalansera de strömmarna som går i motstående sidas spröt. När antennlängden avslutas är koaxialkabeln "gratis" balanserad utan någon ytterligare balun-funktion. Designen ger lite sämre direktivitet, i synnerhet på de lägsta frekvenserna pga av bristande balansering, men är rätt ok om man lite snabbt vill göra en egen test-antenn. Som spröt duger vanlig ståltråd.
Här syns koaxkabelns placering tydligt: http://vk4ghz.com/2-11-ghz-wa5vjb-log-periodic/

Generellt anser jag det som mindre bra att köpa bredbandsantenn som ersättning till att inte ta reda på vilket frekvensområde som fungerar på ett visst ställe. Prestandavinsten är rätt stor att välja ett smalbandigare alternativ i samma storlek och back/sid-lober är oftast mindre problematiska.
Det är också förhållandevis billigt att experimentera. För 800 MHz kan en gammal TV2-antenn fungera bra och över 2 GHz är det populärt att snickra ihop biquad-antenner. En ideal biquad kan kanske ge 10 dBi antenngain men dit når hobby-snickaren aldrig utan bra mätinstrument, men det är mindre viktigt. Även om man bara når 3-5 dBi så är den stora vinsten att man flyttar ut ooch upp antennen vilket kan vara värt 10-20 dB, samt att lokala störkällor såsom dator och WiFi stör betydliggt mindre med antennen på taket.

Angående val av kondensator om man vill bryta en DC-kopplad antenn, hade jag valt kondensator efter frekvensområde och vad som är praktiskt. Kondensatorvärdet 100-1000pF duger men över 2 GHz är det ytmonterade grejor som gäller. Allt annat kostar förluster även om det bara rör sej om några millimeter onödig okalkylerad trådlängd. Bäst är om man kan hitta lämplig plats i antennens kontaktdosa. Vid 800 MHz kan man tänka sej trådade komponenter, men man bör ändå göra ingreppet så RF-mässigt som möjligt.
Är det obekvämt att få in komponenten någonstans eller är orolig för att det ska bli fel, kan man skaffa sej SMA-kontakter, en hona och hane, och göra en minimal skarv med kondensator inbyggd. Den kan man då lätt ta bort om man skulle ångra sej.

9 Svar av jonasolof

  • jonasolof
  • LTE
  • Offline
  • Registrerad: 2008-09-14
  • Inlägg: 7,883

Sv: Är Poyntings logperiodiska antenn DC-kortsluten?

Tack för inlägget och den intressanta länken. Eftersom jag inte har någon av de två vanliga logperiodiska som säljs för 4G, dvs Poynting och Wittemberg, vet jag inte hur koaxialkabeln är ansluten till antennen.

Den enda log LPDA jag har är en TV antenn och där går koaxialkabeln inne i fyrkantsröret och ansluter med skärm och mittledare vid bomänden vid kortaste spröten. Ingen  balun där.

När det gäller de kommersiella antennerna så redovisar de inte designkompromisserna så det är svårt att veta om Poynting och Wittemberg satt in någon balunfunktion för anpassning av koaxialkabeln till antennen.

Den "rigid" som nämn i länken  är stel koaxialkabel med rörformad skärrm som går att löda i hela sin längd mot bommen.

I diskussionen om logperiodiska antenner för lägre frekvenser nämn ofta terminering med en kortsluten stub om en åttondels våglängd. Det blir ca 4 cm på 800 Mhz och det är därför jag undrade om kortslutningen, även mot jord, vid mastsidan av bommarna kan fungera som en sådan stub - eller om det inte påverkar antennens karaktäristiska att sidorna möts där bak.


Jag skriver enträget om att det är bättre med antenner för använt band. Förutom bra förstärkning ska antennen inte ta in signaler från sidan som ger interferens från andra master. Men eftersom det är ett försvinnande fåtal som har modem eller routrar som visar SINR så är medvetenheten om interferens liten. Än förre har möjlighet att se grannceller och deras styrka.

LTE testare på 4G 2600, 1800, 900, 800 med Fritzbox AVM 6890, AVM6840, AVM6842, AVM 6820 och AVM 7590/7490/7390 samt diverse mifis från ZTE och Netgear. Några huaweimodem på hyllan.