Jordning vid åskskydd i LAN

"Jordning" är fel ord. Det som behövs är POTENTIALUTJÄMNING. Det är alltså fråga om att hindra att det uppstår spänningar mellan olika delar av systemet. Därför bör alla delar "jordas" till en s.k. potetialutjämningsskena - som förstås gärna kan kopplas till jord. Helst bör man koppla apparaternas "jord" med så korta ledningar som möjligt till denna skena. Gärna tjocka ledningar. Där det inte finns jordpunkt på apparaten så använder man vanligen minuspunkten men det kan vara knepigt med apparater som inte är förberedda för jordning. Man kan vara tvungen att skruva upp dem för att hitta en jordningspunkt.

Man bör göra en analys över eventuella vägar för överspänningen och försöka leda överspänningen till potentialskenan i stället. Skilda nätdelar som sätts i stickkontakt har vanligen ingen jordning alls och kan således inte alls jordas. Det är ingen lätt sak och man får vara försiktig så man inte gör ont värre med felaktig jordning. Sedan är det frågan om vad som lönar sej.

Riktigt tuffa överspänningsskydd får man genom att sätta grunkorna i en Faradays bur och koppla alla jordar till den och till en god yttre jord.
Personligen använder jag enbart snabba dioder (s.k. zorbar) som kopplas från alla kopparledningar som det kan induceras spikar i till potentialutjämningen. Ett RJ45-skydd som har för långsamma skydd (gasurladdningsbaserade) är värdelöst. Skyddet borde kunna kortsluta 1000 A till "jord" på en pikosekund för att fungera med snabb elektronik. Vanligen är skydd som sätts i stickkontakt värdelösa. Bäst är zorbar på likspänningssidan eller från långa kopparledningar (RJ45)  till jord. Helst med längd under 10 cm till skenan. Men det går åt 8 dubbla zorbar för att fullständigt skydda en RJ45.

Där det är riktigt känsliga installationer är det bäst att koppla in fiberkabel mellan kontakterna men då måste man ha två konvertrar och skydda deras likströmsledningar.

Summa summarum: Koppla först ihop "jordarna" på apparaterna med riktigt korta ledningar och dra sedan en ledning till lämplig yttre jord. Den ledningen är inte så känslig mera men får gärna vara tjock. Vid spikar blir induktansen i ledningen snabbt betydande också vid korta längder. Man bör göra det lätt för överspänningen att söka sej andra vägar än genom apparaterna. Det är närmast det allt går ut på.

kopplar man prylar mot jord så går åskan genom dessa prylar, sätt åskskyddet innan prylarna, tex på adsl linjen vid ytterväggen och led wire ner i marken mot en större metallbit, koppar är att föredra då det ej rostarsöder direkt.
att montera åskskydd mitt i tex lan kommer att få åskan att ledas i tp kablarna genom adsl,switchar osv.

åskskyddet, eller ledaren som det igentligen är, den 'suger åt sig överspänningar' bör sitta ytterst där åska kan uppstå.

bara en tanke :-)

ah, dåså :-)

går att använda dioder motkopplade som skydd, men detta klarar inga högre effekter.
och lär påverka signaldatat i tp kabel.
jag körde med detta på föregångaren till dagen cat5/tp, coax och tokenring. har inte provat det på tp, kostar typ 10:- per skyddsställe typ.
sedan finns överslagsrör, två metallplattor i ett glasrör med vakum, är vad som brukar sitta i 230v åskskydd som sätts i eluttagen av användaren, eller sitter i skarvdosor. dessa "rör" finns även att köpas för några kronor, dom triggar på höga spänningar och klarar höga effekter, så blandas dessa så blir det skapligt 'tätt'

är billiga lösningar som funkar bra, och det som ofta sitter i betydligt dyrare prylar.

Här finns en PDF med grundläggande information för den intresserade.

www.elrond.se/file/fakta-overspanningsskydd.pdf

Vi har massa ED150 installerade och dom har räddat utrustning när åskan slagit ner så nära att proslinet i diazedsäkringen pulvrisersats. Det enda i utrustningen som gick åt var matningsdonet, resterande elektronik var fortfarande intakt.

Vi har bara koppar-LAN i samma rum/kapsling, mellan byggnader går vi alltid med fiber, det har än så länge inte gått åt några saker den vägen.