dBm och hastighet (Sida 1 av 2)

Vid bättre signal än 80 dB bör man redan kunna få full fart. det är troligt att variatonerna beror på att det kommer signaler lite varstans ifrån. 

Ibland blir det bättre mottagning om man monterar riktantennen (yagi) horisontellt, framför allt om det är vatten framför. Troligen dämpar det ut en hel del störande signaler. det är därför TV sänds horisontellt polariserat.

Ibland kan man få dålig fart trots stark signal på grund av starka reflexer som blandar sig i den direkta signalen. Kanske mindre reflexer i blomlådehöjd.

För bästa fart bör man använda yttre antenner på båda antennuttagen. RX kontakten kanske inte behöver riktantenn men det är ändå bra att ha den fritt, helst inte i ett rum för där blir det väligt mycket reflexer.

Nocken på huset borde ju funka. testa med antennen högt och horisontellt.
Har man otur hattar mottagningen mellan två basstationer. det kan man undvika med dubbla riktantenner, båda åt den bas man vill nå.

Ska man ha riktig koll på vad som tas in bör man använda programmet Axxess RF status monitor som jag länkat till någon stans, kolla tidigare trådar. Då ska routern koppla över USB. risken är att det blir mycket att hålla reda på för en nytilkommen användare.

En mil från masten och med någorlunda ostörd sikt mot basstationen bör man ha högsta fart, nära 3,1 mbit/s.

Berätta hur terrängen ser ut framför huset i riktn ing mot basstationen.

En fråga till..
Vilken av dessa skulle vara bäst i ovanstående läge

http://www.katshing.se/prod/prod.asp?aid=20866
eller
http://www.katshing.se/prod/prod.asp?aid=20870

Liz igen..

Du har mycket bra signalstyrka, som inte i sig kan  påverka farten. Tycker du bör tala med support huruvida din abonnemangstyp påverkar max fart. Ec/Io talar om hur mycket din förbindelse har i förhålllande till den totala signalnivån som routern har från masten. det värdet är också mycket bra. Du borde således komma upp i maxfart 3,1 mbit/s.

Vad gäller antennerna så är riktantenn bättre än rundstrålande, syftet här är att få en ren signal och inte ta in andra master bl a. Egentligen föredrar jag en yagiantenn med större reflektor bakåt för att dämpa signaler bakifrån.   Fast egentligen borde du inte behöva bättre antenner, signalnivåerna ligger redan mycket högt.

Vad gäller horisontellt/vertikalt får man helt enkelt pröva vad som ger bästa fart, inte bara starkast signal. Av läget i förhållande till masten antar jag att du håller till mellan Flishult och Markaryd.   
Kolla att du inte har förbindelse med två basstationer eller delbasar,. det kan trassla till det. Det ser du i RF status monitor som två röda med i topp.

Det var snabbt marscherat med att ta till sig rf status monitor mm, bra gjort.

Jag tror att den vanliga supporten kan ha svårt att ge besked om varför farten inte blir bättre. Mastbelastning är en möjighet, abonnemangsform en annan, att man hamnar mellan gvå lober på basen och ansluter tlll två sektorer samtidigt är en tredje.

Som Rikard sa, testa under lågtrafik, t ex tidigt på morgonen.

Stort tack för all "input" jag får!
Jonas du har helt rätt om vår geografiska placering!
Det är hemskt kul att lära sig ngt nytt och detta är riktigt spännande men oj vad man har mkt att lära..

Vi kör på det sk kraftpaketet plus på båda ställena och hastigheten ÄR betydligt bättre an det vi fick ut på Telias ledningar. Tilläggas skall också att det är hemskt trevligt att kunna ha uppkoppling även om det regnar eller blåser eller både och...

Ok då innebär det att dom små dipparna man kan se på drc:n dvs. från ca 2,45 till 1,5 kan bero på den småländska skogen.

Skall försöka övertala gubben min att vara "antennförare" så att jag kan prova lite fler alternativa lösningar på antennplaceringen.

Provade tidigt i morse vid 05.00 tiden och helt klart var det betydligt stabilare på den snabbaste hastigheten, inte lika mycket "svaj".
Ok, nu till dum fråga igen, hur kollar jag packet loss?

Kamerorna (ö-vakn.) går igenom bra med båda antennerna uppe. Lite hack ibland men helt OK.
Så egentligen är vi mkt nöjda, speciellt när vi jämför med Telias prestation, men visst, allt är relativt och man blir ju lätt lite ha-galen och vill ha mera hastighet...

Liz

Tackar, där lärde jag mig lite till ;-)

Ec/Io (packet loss) är då alltså ok, ligger runt -0,50 = bra.
Inga röda siffror vid PN den ligger stadigt på samma =384 hela tiden vilket då borde innebära att den inte byter basstation.

Då är nästa steg att göra en lite utflykt, blir intressant att se vad det ger för resultat.
Rapporterar resultaten framledes...

Uppgraderingen = yess please!

Det här är kul!

Liz

Jag tror man får ha lite känsla vid riktningen av antennerna och leta optimala riktningar, det går inte att stirra sig blind på varje enskilt mätvärde i RF status monitor.

Ställer jag in så att jag får en Ec/Io på 0.5 så "hoppar" min DRC med och responstiden (pingen) blir lidande av någon anledning och så får jag inte stabil hastighet.
Jag har fått pejla in en stabil DRC som ligger plant samtidigt som Ec/Io ligger under 1.0 samt sett till att bara ansluta mot en PN/mast och då fått bäst uppkoppling.
Konstigt nog mot en mast som ger lägre signalstyrka och som ligger 2km längre bort!? (har två master att rikta mot)

Dialect brukar ha bra riktantenner för Ice, även infoferenda, så ni behöver inte köpa dem från ice. Jag har köpt från dialect i Kalmar, de kan det här bra. det är glest med basstationer i södra Kalmar län inklusive på Öland så användarna har fått upp ögonen för att yttre antenn ofta behövs för stabil uppkoppling. 

Korr angående Ec/Io. det är brus/signalkvoten och inte värdet för paketloss. Håller helt med Rikard om antenninriktning. Det kan vara så att man har en besvärlig reflex som stör liksom en spökbild på analoga TVn. kan man få bort den genom att vrida antennen något så är det viktigare. yagiantenners polar (=känslighets)diagram i olika riktningar är inte jämnt formade utan känsligheten kan vara mycket lägre i ett eller ett par smala område på sidan. kan man använda en sådan svag vinkel för att minska inflytandet av en störande signal från viss riktning  så kan det mer än väl kompensera för att man inte har allra starkaste signal från huvudriktningen.

Telias trådar är väl gamla och isoleringen bristfällig, därav fuktproblemen. ett alternativ hade varit att hänga upp egen tråd i stolparna eller en möjligen en glasfiberlina.
Jag såg till att få bort alla luftledningar kring mitt lantställe, även grannarnas, för att minska risken för överspänningar vid åska. Hos en granne vägrade Telia efersom det var för stenigt för att gräva inom budget. Då hyrde jag en bobcatgrävare och gjorde det själv. telia bjöd på markkabeln (egentligen servicebolaget som hade hand om ledninsgdragning).   

Er situation är ett fint typcase för Net1 som jag hoppas de vårdar.  Undrar vad de kommer att erbjuda dem som både vill köra net1 Voice över IP och behöver uppgraderad fart för data. Ska man ha två routrar eller tillåter de att man kopplar en extern ATA burk till deras snabbare router som adresserar deras VoIP nät?   

.

Tiderna förändras. Vi var några fastighetsägare som lät gräva 500 meter för att ansluta till kommunalt vatten för tjugo år sedan. Jag ringde Televerkets lokalkontor (sånt fanns) frågade om de inte skulle passa på och lägga ned en kabel för att ersätta luftledningarna. Bra sade hr Nilsson, det beslutet tar vi på raken. De kom nästa dag med kabeln. Och det var innan ISDN och adsl. Nu har flera av oss 8 mbit/adsl. Min ip-adress har aldrig ändrats sedan sju år och det gör dert mycket lättare med fjärrstyrning, larmövervakning osv. 

En granne har dessutom anslutning via wifilänk från mig. Det ger kostnadstäckning för abonnemanget (jag stod för hårdvaran på min sida).   

Leverantörens och kundens kalkyler kanske inte möts på samma nivå. Leverantören vill numer inte ha för hög marginalkostnad för att ansluta eller underhålla en kund. Men kunden kanske är beredd att ta en högre kostnad, t ex gräva diket själv. Framför allt gäller detta om det handlar om en engångskostnad. Allt sånt här löses med lokala förhandlingar - om inte leverantören har centraliserat så mycket att det inte går att förhandla lokalt.  Samma sak med av EON anlitade serviceföretag, samarbetet med dem som sköter service på markplanet spelar stor roll för att få ned avbrotten. Edit: Tyvärr har kommunen börjat krångla till det. Man kan inte bara slänga ned en kabel i ett redan grävt dike, kommunen kräver formellt ledningsservitutvilket drar med sig förrättningskostnader. Men är det en privat markägare kan man försöka att bara komma överens.

När det gäller fiber ut i ödemarken, som på Värmlandsnäs får slutkunderna bidra. En bekant betalade 36000 för anslutningen. Suboprimalt tycker jag, det hade varit bättre att köra över radio som 450. Men kunden fick vara med och bestämma.

Bottom line: Med en samarbetsmodell skulle Telia få nöjdare kunder och kunna bibehålla många - och fler kunde få adsl. Telia kunde ju ha frågat er vad ni vore beredda att bidra med för att få en nedgrävd kabel. När den väl är nedgrävd är det ju underhållsfritt och det bör också kunna beräknas ha ett kapitaliserat värde.  Därtill kommer den minskade risken för överspänningar vid åska vilket är bra för både Telia och kund.

Tja det var rätt off topic. Hoppas antennföraren skrider till verket. Ska bli intessant att höra om det går att hitta bättre lägen.

För jobbet hos grannen sade entreprenören att de max kunde lägga ut 4000 kronor och att de inte beräknade att det gick att göra jobbet inom den ramen. Tyvärr ville de inte ge mig dessa 4000 för att jag åtog mig jobbet. Men en deal  ginge nog att förhandla fram om förhandlings positionerna är lämpliga. sådant diskuteras på byggahus.se forum.  I början på nittiotalet tog sydkraft bort alla stolpar på udden och grävde ned kablarna mot att jag tog en (stor) del av kostnaden. Man bör kräva att det ska gå att förhandla om sådant här.

Jag tror inte att du över huvud taget får fästa en svagströmsledning i en stolpe för 400 volt även om 400voltsledningen också är isolerad kabel. En kofösare jag känner fäste elstängslet i stolpar med trefas bartråd, inte heller så bra.

Men det är rätt kul att gräva själv med maskin som lätt kan hyras. Jag lade ned 200 meter kopparwire runt gården för åskskydd.  Luftledning för telefon är så åskkänsligt att det är näst intill meningslöst. Dyrt smälla faxar och modem.

En solpanel och ett på förhand laddat bilbatteri bör väl hålla igång routern till vojpen ett tag. D35 funkar utmärkt från bilbatteri. Då slipper man dessutom strömhack i krafttillförseln när nätleverantören får blixtnedslag någon annan stans och strömmen försvinner ett par sekunder.

Fördelen med Net1 bsstationer är att de sitter i högmaster och att dessa bör vara försedda med bra nödströmsaggregat eftersom tetra osv går i samma master. Polisen är också kund på Net1. Vid högmasterna är det ordentliga installationer och förhoppningsvis inte så lätt att stjäla generatorer.

Så frågan är om Net1 kan anföra god tillgång på reservkraft och hög tillförlitlighet under gudrunartade förhållanden? Har aldrig sett någon info om saken.

Batteribackup och diselagg.

Vi har både och på jobbet, diselagget hoppar igång efter någon sekund men en sekund utan ström gör att hela serverhallen dör så allt där körs på batteri backup ocskå. Så klipper man sladden så slocknar huset i ett par sekunder men serverhallen puttrar på som vanligt.

Rätt lustigt när de var ett stort strömavbrott och de var vintertid, så de blev bäcksvart  i stan bortsett från våran tegelbyggnad som lyste fint

G-man du lurar ju leverantören på dess intäkt av akut underhåll. Det är inte dumsnålhet utan cynisk beräkning. Däremot rasande inkompetent av kommunen om de övervägde att acceptera offerten.

En kvist blåste ned på 10 kV trafon på vår udde, alla fastigheter blev utan ström mitt i vintern. Ingen visste något eftersom ingen var där. hade jag inte haft ett larmsysten för strömavbrott som skiljer på externt och internt bortfall hade alla kåkar stått utan ström en månad mitt i vintern. Men nu har trafon fått isolerade hättor och isolerad tråd upp till ledningarna tack vare gott samarbete med servicebolaget som insett hur utsatt trafon är.

Efter att ha resonerat med många om risken för strömbortfall inses att de flesta väljer at förtränga konsekvenserna.