Laga LPDA-92

Klipp/skär till en bit aluminiumplåt (helst samma tjocklek som befintlig direktorhalvas periferidel) till samma triangulära konfiguration som befintliga och nita fast denna på bommen; alternativt kan det fungera även med ett 2-komponents epoxylim under förutsättning att anliggningsytorna är väl ruggade med hyfsat grovt sandpapper/smärgelduk. Befintliga direktorer förefaller vara av (sprut)gjuten aluminium så en viss försiktighet är av nöden vid borrning för nit och nitning p.g.a gjutgodsets relativa sprödhet.

E.Kafeman: Tack för rättelsen vad gäller nomenklaturen på antennelementen!  Med utgångspunkt från bilden tolkade jag (förstås) antennen som en yagi med traditionella direktorer, rak dipol och reflektor. Du får gärna utveckla den här skillnaden lite mer vilken jag antar har sin grund i det faktum att den aktuella antennen är av multibandstyp; en konstruktion som jag avsiktligt hittills, av prestandaskäl, har försökt hålla mig borta från men som nu verkar krypa närmare om inte annat så på grund av CA från samma site. Vid CA mellan siter med olika fysisk position förefaller den mindre användbar?

Tack så mycket för era utförliga svar!

Det visade sig dock vara fler fel på antennen, om någon råkar ha en eller två LPDA-92 till salu får ni gärna skicka ett PM eller epost.

Ok förstår, dock en not om antalet radiomoduler. Dubbla radiomoduler i en router är närmast standard i dag.
En telefon eller router för 4G med dubbla antenner, innebär två separata radio-enheter, annars vore de dubbla antennerna meningslösa.
MIMO för mottagaren kräver att del-signalerna behandlas i olika radiomottagare fram till efter demodulering.
MIMO kräver även separata sändarsteg även om i synnerhet de flesta telefoner bara har en sändare. Lite falsk reklam av somliga telefontillverkare att kalla det MIMO då det är MISO.

Om man har dubbla mottagare (MISO eller MIMO) och enklaste CA,  2CC CA , ger det totalt en max DL på 300Mbps.
Ska man få samma hastighet i uploaden så krävs även dubbla sändare, dvs full MIMO.

Ska man gå upp ett steg i bandbredd för LTE-a så hamnar man på LTE cat11 och cat12 som medger 600Mbps effektiv överförings-bandbredd. Teoretiskt är överföringsbandbredden över 700Mbps men protokoll-kostnaden är hög och rent praktisk överföring av stora filer kommer typiskt ge 100-200 Mbps.

Teknikutvecklingen rullar på fortare på mobiltelefonerna än vad det finns nätresurser.
Cat20 dl är standard på bl.a. senaste Samsung-telefonerna, 2048Mbps. Det är 7CC CA, dvs totalt kan mottagarna ta emot 7 olika frekvensband samtidigt och med två separata mottagare för varje frekvens.
Det är mer än vad ETSI har satt upp standard för ännu, vilka band som får och kan användas.
Det är en mycket snårig standard-djungel hur man kan kombinera band och bandbredder för att t.ex kunna återskapa DC-balansering. En lång historia men i princip vill man ha symmetri i delbandbredderna sett från mitten.
Bandbredderna 5+5+20 går t.ex. inte vid 3CC medans 5+20+5 fungerar.
Vilka band och bandbredds-kombinationer som är möjliga enligt standard  finns uppräknade här: https://www.etsi.org/deliver/etsi_ts/13 … 40300p.pdf
Långt från alla kombinationer är supportade av mobiler eller modem och sedan tillkommer operatörs-begränsningar, vilka band och kombinationer som kan användas.

Vid cat20, som i Samsung-telefonen, med 7CC CA är det inte 7 eller 14 separata IC-kretsar utan de olika mottagarna ryms i samma chip och får signalen via två olika bredbands-antenner.
Varje sådan antenn är uppdelad i två under-delar beroende på vilket frekvensområde som ska täckas- Man hittar totalt 4 antenn-strukturer i telefonen för detta ändamål. samt  två antenner för WiFi/BT, och en antenn vardera för GPS och NFC.

Om hörnet väntar 5G. Då ska det in ytterligare några antenner och några radio-chip i mobilen. Samtliga antenner måste placeras så de inte skärmas av av vare sej display, batteri eller användarens händer.
Det är därför telefonerna växer i storlek för varje år, för att ge tillräcklig kantyta för antennerna.

Bor man i tätort och vill ha hög praktisk bandbredd så är riktantenn av betydelse för att undertrycka allt som inte är egen trafik. Fysiska täckningsområdet är större än för en dipol, då dipolens halva strålnings-lob pekar upp i rymden medan en välriktad antenn kan täcka in stort markområde, om än med smalare lob. Det är fullt möjligt att skapa flerbands Yagi med kors-polarisation men i stadsmiljö, om möjlighet finns till yttre antenn är panel-antennen ett kompakt och lättmonterat alternativ där man genom att montera antennen på en husvägg, automatikt skärmar av hälften av man-made noise, dels genom antennens riktverkan men som huset hjälper till ytterligare med genom att absorbera störningar.
Lättare att hantera även med tanke på vind-last och är en antenntyp som kan ge hög polarisations-isolation, högre än vad som är möjligt med två Yagi eller Logperiodiska antenner (som ej är korspolariserade). Detta då antenn-elementen hamnar på fysiskt olika ställen och kommer kopplar till varandra.
För en panel-antenn kan ett och samma antenn-element designas till att ge två oberoende signalvägar som är väl åtskilda ur polarisations-synpunkt. Vill man använda sej av fysiskt skilda antenn-element för MIMO så kan det förbättra polarisations-isolationen genom att ge de bägge antennerna inbördes avstånd som även ger fördelen av plats-diversitet. Det är nästan 100% säker metod att tappa polarisations-isolation genom att placera större antenner av Yagi eller LP-typ tätt inpå varandra och därmed tappa möjlighet till ökad praktisk bandbredd.
En multiband panel-antenn kan ge i stort samma gain som en logperiodisk antenn, trots att den är betydligt kortare. Dock har alltid lägsta bandet, som motsvarar den största tallriken i antennen, sämre gain än övrig band och sämre fram-back förhållande. Det ligger i konstruktionen, inte något att göra åt.
Fast tillverkarna anger alltid högsta gainet, som inträffar på högsta frekvensen. Lite lurigt för de som bor så till att de verkligen behöver varje dB antenn-gain och om på landsbygden, just på de lägre frekvenserna.

För 2.6GHz och högre och kommande 5G så är parabolen ett bra alternativ om man vill ha bra gain och som ger möjlighet till bredbandiga lösningar med hög polarisations-diversitet. Gainet kan bli så högt att antennen måste monteras rejält stabilt för att inte tappa riktningen när det blåser. Som antenn i parabolen är korspolariserad Yagi ofta bra. behövs en enda direktor för att ge jämn belysning av parabolen modell typisk satellit-parabol som många har liggandes som skrot. Släng den inte då den kan bli en utmärkt 5G-antenn om man har en bit till basstationen. Signalen dämpas fortare med avståndet på högre  frekvenser så högt gain kan behövas om man inte bor på rätt ställe.

Durafix är ett zinklod. Du kan köpa zinklod i Sverige, här t.ex.:https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/svets/svetslod/alutite-214010
Zinklödning är inte helt lätt. Det kräver träning på liknande metall-bitar, annars är risken stor att antennen smälter antennen och lodet trillar av utan att fästa något alls.

Viktigt av att bli av med oxiden på brottytan om lödningen ska få någon mekaniska hållfasthet. Normalt har du en sekund på dej att få på lod efter att du borstat metall-rent, då oxiden återskapas fort! Motorolja är inte nödvändigt men ett gammalt knep. Man blöter ytan med olja som håller syret borta från att oxidera ytan. Med lagom mycket oljehinna kan man borsta några tag med stålborste och sedan skyddar oljehinnan under uppvärmningsfasen upp till 300c och resten av uppvärmningen upp till 400c bör ske snabbt.
Somliga zinklöd-instruktioner ger rådet att du ska borsta med stålborste medans ytan är nära 400c för att samtidigt lägga på lod på den av borsten nygenombrutna oxid-ytan.
Det finns varianter typ stöt och skrap-metoder där man penetrerar den nytillkomna oxiden vid lödningen med själva lodet.

Förmodar att din brottyta skiljer sej åt från vad som brukar demonstreras, två präktiga aluminium-plattor , rena och porfria, löds samman. Jättelätta lödningar. Kolla youtube-demos. Någon som löder poriga brott-ytor på youtube? Nej.
Är materialet de löder välpolerat och blanktredan innan man borstar oxiden? Ja oftast då det är enklast.
Rent aluminium är enklare att löda än zink-legerad aluminium då porigheten är större.

Din brottyta är troligen porig med porer som är svåra att få oxid-fria, vilket gör det mycket knepigare.
Får man inte ytan ren blir det ingen smältyta, det bli murning med zink som lägger sej ovanpå oxidlagret och som sedan lätt lossnar efter ett tag.

Galvaniskt är zink nära aluminium så det är inga galvaniska problem. Elektriska ledningsförmågan är inget problem.

Det går absolut att zink- löda men kräver noggrannhet och träning på liknande metall-bitar.
Om det inte är för lärdomens skull, åk till någon som yrkjesmässigt svetsar aluminium med TIG. De fixar jobbet snabbt och det kostar inte mer än vad loden kostar.